Överflöd

 

Matsvinnets ger tips på hur man gör av med tillfälliga överflöd. Bildrättigheter: Mat i Småland. Pressbild 2014.

Överflöd är när du på kort tid har fått en större mängd livsmedel än du kan konsumera. Jag beskriver några exempel på situationer som kan uppstå och vad man kan göra för att konsumera istället för att slänga maten. Som motståndare till matsvinn jobbar man hela tiden delvis taktiskt planerande, delvis kreativt och gör det till en sport att matsvinnet:
1) inte ska uppstå
2) när det ändå uppstår, att istället för att slänga maten/drycken, (konsumera), frysa in, syra, tillaga, förvara, ge bort, bjuda in till fest osv.
Allt annat än att slänga är utgångsläget. 

Ett tips om du har för mycket av en viss råvara eller tillagad mat/dryck eller om du inte vet hur du ska kombinera eller skapa en rätt så börja med att kolla in Matsvinnets receptsidor, Instagram-flöde eller besök en ”robot” (algoritm) som IBM’s Chef Watson. där du kan skriva in ett antal ingredienser och få färdiga förslag på rätter.

Digitaliseringen och ”Internet of Things” har börjat revolutionera matindustrin (sent ska syndaren vakna!). Det kommer garanterat ställa saker på sin ända i livsmedelsbranschen. Förhoppningsvis kan det på olika sätt också hjälpa till att minska matsvinnet. Har du tips eller idéer på det spåret, hör gärna av dig!

En kort sammanställning av vad som kan gälla för restuaranganställda men även om du är dumpster diver (letar mat i container/matbutikernas soprum) finns längre ner på sidan. Har du egna tips så dela gärna med dig av dessa i kommentarsfältet! Skäl till överflöde kan vara:

Du har lagat för mycket mat

Ett av det absolut svåraste och vanligaste skälen till matsvinn beror på att man i sin vardag helt enkelt lagat för mycket eller att de som skulle äta maten ogillat den av skäl som faktiskt gör maten illasmakande, t ex att den är för salt eller felkryddad, så tänk efter innan ett besök på sidan om att laga maten. Ett generell råd är förstås att motverkas svinnet genom av bra planering.
Tillagas lagom mängd mat, som uppfattas som god av mottagen, och den serveras i ett sammanhand där matro och trevlig stämning råder, och i rätt portionsstorlek uppstår i teorin inget matsvinn.

När maten väl serverats och delvis ätit kan finnas hygieniska och sociala skäl som göra att det slängs mat. Eller så ges maten till husdjur/djur vilket jag likställer med matsvinn eftersom husdjur ska äta vad som helst/annan mat.  Men man måste väga sn sociala och bakteriella fobi mot av att äta någon annans påbörjade mot den negativa effekt som slängd mat har.
Är man nära släkt eller vän kan man se det att dela mat som en del av den sociala upplevelsen att äta tillsammans från samma uppläggningsfat/kokkärl. Eller som en puss på kinden eller ett handskakning 😉 .

Fel smaksättning

Du kan också ha misslyckats med maten så att du får mat över. För starkt eller salt kryddning kan vara orsaker. Eller för stor grad av spontanitet och nya smaker som inte uppskattas. Du kan rädda misslyckade kryddningar med hjälp av att balansera sött med salt, surt med mjölk, fett, sötma, umami osv.

Ett konkret tips är att det kan går att spara  (frysa in flytande som iskuber osv) och återanvända som smaksättare i små doser av mat som blivit t ex för salt eller kryddstark. Starta sedan en ny matlagning med en liten del/portioner som späs ut.

Du har små barn

Barn är notoriskt ombytliga si sina smaksinnen. Grundregel 1A: avdramatisera det faktum att dina barn inte vill äta det du vill att de ska äta. Det skapar bara onödig stress och matsvinn för alla parter att tvinga i någon mat (tänk dig in i det motsatta förhållandet). Få med barnen i matlagningen! Låt barnen vara med och planera och handla (gäller lite större barn) och laga maten. Det har funkat på mina barn från ca 2 års ålder (!). Att leka stor/vuxen/kock vill i stort sett alla barn och det kan lätt bli är en rolig lek för alla, och värt det extra städmomentet i längden! Låt dem vara med och bestämma vad ni ska äta (ja det kommer bli en enformig meny) och när ni äter -ät ihop, lägg bort mobiler och skärmar – prata och var tillsamman vid måltiden. Snart nog varierar de sina matvanor och ni har minskat ert matsvinn! Och bäst av allt – barnen får en vettig relation till vad mat och matlagning innebär i form av ansvar, pengar och respekt för basala ekosystemtjänster.

Skördetid

Är du jordbrukare eller har en odlingstäppa eller kolonilott är du van vid att delar av året behöva konsumera lite väl mycket i perioder av vad det nu är du odlar. För min del. I en intervju med mig nyligen i podcasten Odlarna pratar jag bl a om hur man som odlare i perioder är van att få mycket av vissa grödor, bär och frukt över och om hur man kan tänka på matsvinnet också när planerar sin odling.

Oavsett om du odlar själv eller får av andra som gör det eller handlar så är det ju smart att handla lokala grödor och kött i säsong. Men ibland kan man behöva inspiration. I dessa stunder vill jag dels rekommendera en googling på ingredienserna, eller att man slår i registret på en bra kokbok så får du ett par bra tips!

Typiska saker vi riskerar att föräta oss på är rabarber, potatis, jordärtsskocka, jordgubbar, sallad. Men egentligen är det inte ett problem om man planerar lite bättre hur man förvarar och hanterar sina råvaror. Att använda frysen, safta, sylta och att lära sig att mjölksyra är några av mina bästa tips här.  Och att bjuda på fest är alltid välkommet!

Bär och svamp

Egentligen gäller samma som ovan. Men svamp kan även med fördel torkas (vilket så klart gäller en hel del annat också). Bär kan även bli saft, sylt som håller länge och smakar gudabenådat. Skaffa en bra kokbok, t ex den smått legendariska och väldigt ”breda” Vår Kokbok. Hur gott är det t ex inte med egna bär i frysen i december?

Gåvor

Man kan få mat som blivit över från en granne som ska resa bort ett tag, någon som själv överköpt sig eller lagat för mycket eller bara vill vara vänlig. Du kan ha fått över från fruktkorgen på jobbet, mat från firmafesten, föreningens fikabröd, skola, jobb eller annan bjudning. Grundregeln är: ät upp det så fort du kan! Du vet kanske inte hur det hanterats och förvarats? Hetta upp så att det blir livsmedelssäkert (vid + 70 grader C dör i stort sett alla bakterier).

Du tjänar alltid på att först kolla in Matsvinnet receptsidor och Insta och at använda din fantasi! Och förstås: frys in, gärna i portioner/mindre storlekar. Och om du inte tror du fixar att äta upp, tänk om du vet någon annan som behöver, lägg ut en krok på något socialt nätverk. Det finns grupper för nästan allt. Om du  själv ger bort mat ska du vara säker på att den är livmedelssäker. Det gäller inga regler/rättigheter för mottagaren men du har ett ansvar för deras hälsa förstås.
Och du, en delad måltid är den bästa måltiden! Det kan vara början på en fin vänskap.

Högtider

Högtider och mat hänger ihop. Inte sällan är har högtiden religösa ursprung. Även om det tenderar att glömmas bakom alla julklappar och midsommarstänger, så är de ofta tusenåriga utryck för vår kultur. Betänk för en stund den enorma enformighet som rådde under årtusenden i t ex Norden, och hur man såg fram mot att få kunna sig lite festmat som en bit kött eller en frukt. Det är verkligen svårt att föreställa sig i dagens samhälle.

Jag skriver om hur man kreativt kan äta och omarbeta julmat här. Julen betyder olika saker på många platser på jorden. Jul firas t ex den 7 januari i Etiopien. Den finska julen är klart annorlunda från den svenska.
Påsk och Midsommar innebär också mycket mat. Men så är det även inom andra religioner och länders traditioner och högtider. Såsom ”Lövhyddehögtiden” Tishri – Sukot (judendomen), Naw Ruz (Iran), Ganjit (Japan), Chong Yang (Kina), Eid al-Fitr (fest som avslutar fastemånaden ramadan inom islam), egungunfirandet (Nigeria) eller skördefestivalen homowo (Ghana).

Vilka av dessa du än du firar så blir det mycket mat och inte sällan en hel del över. Det minsta du kan göra för att respektera kockarna, värdparet (?), dina förfäder och de som odlat och fött upp din mat och skapat den historia du firar den aktuella högtiden, detta genom att ta så mycket som du orkar och att äta upp maten.

Dumpster diving

Folk som äter av mat som livsmedelsbutiker slänger är lite av ett eget släkte. De gör det av miljömässiga skäl och som en motreaktion mot ett faktiskt många gånger helt idiotiskt beteende. Jag kommer utveckla detta lite mer. Min erfarenhet av denna särart i samhället lever lite som en motreaktion på slit och släng-samhället snarare än att de är extrema.
Jag känner sympati för alla som fajtar mot matsvinnet och dessa personer tar det verkligen till en ny nivå!  En person jag känner extra sympati för är han som tog med mig på en runda bland Uppsalas matbutikers soprum. Den numera berömda journalisten och författaren till den berömvärda boken Svinnlandet, Andreas Jakobsson. Man får tycka vad man vill om fenomenet, men för att förstå matsvinnets orsaker och hur det verkligen ser ut, måste man granska dess fula tryne. Alla bör åtminstone läsa hans bok. Kolla gärna in Andreas blogg Dumpstringslyx också.

Restaurang, storkök och matbutiker

Jobbar du inom restaurang, storkök eller med beställning av matvaror till dessa? Då är du egentligen redan proffs men jag som har sett och studerat ett par restaurangkök utifrån matsvinns-perspektiv vill ändå säga att det är på tok för mycket svinn i restaurang och storkök. Sådanda inköp följer förstås rutiner och många speciella regler som hushållen inte behöver bry sig om.

Ändå kan det vara värt att tänka att du har ett minst lika stort ansvar att vara ett gott föredöme i kampen mot det onödiga matsvinnet som ett både kommersiellt och ideellt åtagande att också ta tillvara hela råvaran,respektera bonden, leverera bra köksprocent, ånyoväcka nose-to-tail eating. Den senaste trenden är faktiskt att starta matsvinns-restauranger, så som legendarisk Dan Barber, manen bakom Blue Hill Farm (se trailer här för avsnittet med honom i Chefs Table på Netflix) gjort med wastED i NY !

”Matsvinnsbutik” är tydligen ett av Sveriges nyord för 2016. Låt oss göra ”matsvinnsrestaurang” till ett för 2017!

Dela
Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Print this page