Kompostera

Flickr: "Compost SDIM0891" by szczel, used under CC BY-NC-SA 2.0. Cropped.

Att kompostera sitt matavfall och trädgårdsavfall är ett tydligt sätt att minska matsvinnet och bidra till en bättre miljö. Det är ett av de mest effektiva sätt att spara pengar, tid och resurser ur både lokalt och globalt perspektiv.Det leder till mer hållbar utveckling för både person, familj, kommun, samhälle och för hela planeten.

Att odla sin egen mat men att fortsätta slänga sina matrester i soporna istället för att kompostera är emot all logik och lite som att kasta pärlor till svinen. 

Slutligen fungerar det som motvikt till den respektlöst med vilken vi de senaste decennier behandlat maten, jordbruket och kretsloppen i naturen. 


Vad är en kökskompost?

Kallas även varmkompost. En oftast både (mot gnagare och ohyra) sluten och isolerad (för att värmen accelererar nedbrytningsprocessen) behållare för köksavfall. Häri kan man blanda alla typer av matavfall. De flesta slänger alla grönsaks och andra växtdelar som blir över men en del blandar också i köttrester och dylikt. Nästan allt organiskt går faktiskt att kompostera.

Hur funkar det?

Mikroorganismer, som svampar, maskar och bakterier bryter ner delarna till perfekt kompostjord. Ju mindre bitar desto snabbare nedbrytning. Tumregeln är därför att dela maten i mindre delar, helst inte större än ett par centimeter i diameter. Vissa modeller av kökskompost förutsätter att maskar tillförs, andra står i förbindelse med marken och masken tar sig på så sätt in på egen hand. Andra modeller förlitar sig på bakterier och svampar och värme. Nedbrytningen fungerar som bäst när temperaturen är mellan 35-55 grader. Det kan låta mycket men pekar tydligt på behovet av att en välisolerad modell behövs eftersom vi bor i ett land där det sällan är i närheten av de temperaturerna ens när nedbrytningen, som alstrar värme, är som mest effektiv.

Köpa eller bygga kompost?

Jag köpte min dels eftersom jag inte hade tid eller ork att bygga en och dels då jag ville ha en som är garanterat gnagarsäkrad eftersom jag har min på odlingsföreningens (kommunens) mark. Väljer du att köpa kökskompost har jag gjort det enkelt och billigare för dig genom att erbjuda två bra och rabatter nederst på sidan vilka gäller under hela 2015.

Väljer du att bygga en själv, googla runt på t ex bygg och trädgårdsforum efter tips.

Vad blir resultatet?

Med lite tid väldoftande (!) och extremt näringsrik kompostjord. Ökad biologisk mångfald i din trädgård. Ökad naturvetenskaplig mognad (i familjen). Alltid tillgång till metmask. Barn som blir bättre världsmedborgare. Osv.

Med rätt kompostmodell och frekvent användning kan en familj på fyra personer efter ett och ett halvt år lätt få ut flera hundra liter färdig högpotent kompostjord efter ett drygt års användning. Bara det är värt sin vikt i guld när man odlar.

Vad är en trädgårdskompost?

Vi kan kalla den för ”instegsmodellen”. Ska inte användas som en kökskompost. Bygg en själv i två fack, eller köp ett sådant där hopvikbar grön galler-variant för hundralappen i bygg/fackhandeln, som lämpar sig för växtdelar och rester från trädgården. Jag gissar att många slänger t ex överbliven fallfrukt här vilket jag inte skulle inte jag rekommendera eftersom den drar till sig ohyra. Satsa då istället på att i första hand äta upp (göra mos/sylt/saft i tid eller ge bort av frukten) och i andra hand att använda kökskomposten för syftet.

Är det smutsigt/meckigt/ohygieniskt?

Nej. Eller, det beror förstås på hur man använder den. Vi köpte vår komposthink på Amazon. Jag rekommenderar en ”snygg” och maskindiskbar modell så att den kommer till användning. Att placera den under diskhon är opraktiskt eftersom den då används mer sällan och det lättare leder till spill vid påfyllning/tömning.

Vi diskar vår behållare efter varje tömning. Därför har vi två likadana hinkar som vi alternerar mellan. Praktiseras samma hygien som annars och om behållaren töms helst dagligen så blir det aldrig ett problem.

Det är börjat bli vanligare att kommuner samlar in hushållsavfall för att göra biogas. Det är en utveckling Matsvinnet apploderar, men det finns flera skäl att kompostera själv istället. Dels måste matavfallet samlas upp och transporteras till rötningsanläggning och dels kräver det energiåtgång och skapar restprodukter, som i o f s används i jordbruket. Men kontentan är att allt detta kan du istället göra till perfekt kompostjord för din egen odling.

Har du ett uppsamlingskärl för ändamålet så finns även nedbrytbara avfallspåsar som man kan tömma och slänga som de är i komposten.  Du slipper på så  sätt köpa en hink enligt ovan. Liknande påsar borde finnas i din lokala matbutik. ICA har med det egna varumärket Skona tidigare haft en 20-liters påse, som inte verkar finnas kvar i lager längre. Gå gärna in i din matbutik, ICA eller annan, och be dem ta in den eller liknande.

Är det värt det?

Från så många olika perspektiv – ja! Vi vet att vi slänger horribla 81 kg matavfall per person och år. Vi vet också att ungefär lika många kilo av vårt matsvinn (det fullt ätliga och därmed helt onödiga tredjedelen av avfallet) är fast: 28 kilo/person och år, respektive flytande: 26 kilo/person/år.

Du kan med en kompost enkelt komma ner i hälfter (ca 40 kilo per person och år), inom ett års användning. Då gör du samhället och dig själv en väldigt stor tjänst. Så pass att du förtjänar att få ditt namn inpräntat i mässing på entrén till kommunalhuset i kommunen där du bor. Kontakta också Matsvinnet så ska du få ditt namn publicerat på Matsvinnet.se – det har du förtjänat!

Vad kan komposteras?

Nästan allt organiskt material med lite tid och rätt modell och teknik. Lite förenklat kan sägas att blött trädgårdsavfall är kväverikt medan torrare matrester är mer kolrikt. En blandning av båda är att föredra. Äggskal är väldigt bra att tillföra i komposten, helst då lätt krossade. Oblekt hushållspapper är också ett bra tillskott och ett bra sätt att minska sopberget.

Vad blir resultatet?

Efter 12-18 månader blir det en fantastisk kompostjord som vida överstiger vad du kan få tag i trädgårdshandeln. Potent gödning, fossilneutralt (i motsats till den mycket fossilkrävande produktionen som handelsgödsel innebär) och ekologiskt om du köper ekologiska matvaror.

Vad lämpar sig inte att kompostera?

Här går meningarna lite isär men citrusskal och avokado (både kärnor och skal) har jag haft svårt att bryta ner. Eller åtminstone tar det väldigt lång tid.

En del skulle nog säga köttrester och benrester inte lämpar sig, men det är nog främst p g a att man är rädd för meck att fördela ben i mindre delar. Rester från fisk och skaldjur (förutom möjligen krabba) behövs inte alls finfördelas. Större benrester kanske kan få komposteras som dom är och om man inte orkar knäcka revbenen från revbensspjäll, fläskkotlett, oxsvans osv så är det helt OK. Markar m fl kommer göra en del av jobbet. Gräv sedan ner de delarna lite djupare i myllan när du tömmer komposten så är det bara en fördel att ha tillfört fosfor och kolrik material över lång tid.

Kompostera när man bor i lägenhet

Kökskompost är den vanligaste modellen, och den finns i otaliga modeller. Lyssna med din trädgårds – och bygghandel och googla runt.

Bor du i hyresrätt eller bostadsrätt, lyssna med värden respektive styrelsen om var du får tillstånd att placera den. Gå ihop med några grannar och dela på kostnaden så blir det roligare och enklare och ni får kompostjorden klar snabbare!

Man behöver inte ansöka om/få lov för att kompostera om man använder en kompost från t ex Bokashi kan man om man bor i flerfamiljshus kompostera och hälla ut den färdiga kompostjorden i trädgård, rabatt, skogsdunge osv. Bokashi är en liten modell för inomhusbruk som sägs vara effektiv året om och även hygienisk.

Kompostera när man bor i hus

Det är enklare att kompostera köksavfall om man bor i eget hus. Att med egen tomt att kunna gå ut med matresterna precis som man går ut med soporna, men istället till egen kökskompost gör dessutom att man får fenomenalt näringsrik kompostjord och slipper köpa dåliga och extremt energi – och fossilkrävande sämre versioner, kånka och köra hem från trädgårdshandeln.
Har du trevliga grannar? Gå ihop med dem och dela på kostnaden så blir det billigare men också roligare och enklare och ni får kompostjorden klar snabbare!

Annat bra att tänka på:

  • Komposten får gärna vara lätt att tömma, men eftersom det bara görs en gång var ca 18 månad är det inte en avgörande punkt för mig. Det är inte särskilt svårt ens med modeller som inte har en lucka. En lucka kan faktiskt t.o.m försvåra och försämra isolationen.
  • Satsa på kvalitet, betala lite mer för bättre kvalitet. Modeller som utlovar och isolerande effekt till minus 15 grader men kostar under tusenlappen en ekvation som inte går ihop.
  • Googla t ex dagstidningar sajter och trädgårdsforums ger ofta bra information inför köp.
  • Googla och läs tester, som detta och detta. Många trädgårdssajter, forum och dagstidningar och sajter med fokus på eget boende har testat modeller.

 Vad kan vi göra?

  • Tänk kretsloppstänk: att kompostera minskar effektivt matsvinnet.
  • Tänk hållbart: dina matvanor står för 1/3 av dina fossila utsläpp.
  • Tänk ekonomiskt: du och din kommun minskar kostnaderna för sophanteringen.
  • Tänk globalt: dina matvanor är betydande faktorer sett ur ett globalt perspektiv.
  • Handla lokalt: lokalproducerat är klimatsmart. Lokalkomposterat är klokt!
  • Agera som om du vore bonden bakom allt då äter. Om köttet du äter kommer från djur du själv fött upp eller växter du odlat så lovar jag att du skulle ha slängt mindre av maten.
  • Rådfråga din kommun, bonde, granne eller lokala kolonilottsförening.
  • Köp en rabatterad kompost enligt nedan.


Image credit: ”Compost SDIM0891” 
by szczelused under CC BY-NC-SA 2.0. Cropped from original. 

Dela
Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Print this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *