Bäst före

matsvinnet-bast-fore-datum

Jag har varit inne på datummärkningen tidigare i bloggen och skrivit en debattartikel om saken. Om vi istället för att stirra oss blinda på datummärkningen först luktar eller smakar kan vi enkelt minska matsvinnet med betydande mått utan någon egentlig ansträngning eller jobbiga nya vanor.

Bäst-före-datummärkningen betyder att varan håller högsta kvalitet, alltså likvärdigt den som varan hade då den förpackades och lämnade fabrik. Datumet är dessutom satt med god marginal.

Vi behöver först förstå oss detta eftersom vårt inlärda och slentrianmässiga beteendet ofta är att slänga efter passerat bäst-före-datum utan att först luktar eller smakar faktiskt är fel. Det är vare sig förenat med folkvett, hushållsekonomi eller hållbar utveckling att fortsätta hälla ut i vasken lika nästan mycket som vi kastar i soporna.

Vi ska förstås inte äta mat som blivit dålig (läs mer om hur du kan förvara för längre hållbarhet) men vi måste lära oss den enkla skillnaden mellan ”bäst-före” och ”sista förbrukningsdag”.

Bakgrund

Någon gång på 1980-talet beslutades att det att vi alla skulle må bättre om Livsmedelsverket berättade för oss när en matvara inte längre är tjänlig som mat. Det gjordes troligen med de bästa intentioner men resultatet har blivit att en ofantlig mängd mat och dryck slängs och hälls ut, helt i onödan. Här följer en kort bakgrundsbeskrivning och försök till förklaring och åtgärdsförslag.

Halva sanningen är inte hela sanningen

Andelen av vårt matavfall (ca 81 kg/person och år), som betecknas matsvinn, definierat som det som slängs i onödan, är 35 procent. För en genomsnittlig svensk innebär det 28 kilo per person och år enligt Naturvårdsverket. Det är det värdet som brukar nämnas, så lägg siffran på minnet.

28 kilo är fasansfullt mycket i sig men det är dessutom bara halva sanningen. Ovanpå det kommer de 26 kg per person och år som hälls ut i vask och avlopp enligt Naturvårdsverket. Helt i onödan. Vi häller alltså ut nästan lika mycket som vi slänger i soporna, men det är bara den delen som vi slänger i soporna som vi brukar mena när vi i dagligt tal pratar om matsvinnet. Gå till dig själv, vad ”vaskar” du? Svaret för de flesta är mjölk, grädde, fil och en del ”färskpressad” juice, som ofta också ägs av de stora mejeriföretagen.

Apropå halva sanningar och mjölk i vasken så försökte jag först hålla mig ifrån debatten eftersom jag inte kan frågan om den svenska mjölkkrisen är så komplex och jag inte har tillräcklig kompetens i sakfrågan för att dra slutledningsförmåga om vad som är galet. Men galet är det. Och skrev gjorde jag här om att en ko ligger begraven i debatten om den svenska mjölknäringen, de blödande svenska mjölkbönderna och den senaste tidens mjölkuppror.

De ofödda är de stora förlorarna

Miljön, klimatet och kommande generationer förlorar på vår nuvarande konsumtion av kött och mejeriprodukter och svinnet av dessa är därför extra onödigt och skadligt.

”Mejeri-svinnet” hamnar alltså i stor utsträckning våra avloppssystem och måste där tas om hand i kommunala eller egna reningsverk vilket kostar samhället en massa pengar (i onödan). Vilket i sin tur tar energiresurser i anspråk vilket är både onödigt och ett ekologiskt klavertramp. Miljön påverkas till det sämre helt i onödan, med väldiga fossila utsläpp i produktionsled och konsumtionsled av maten, drycken, förpackningar, transporter, energiåtgången för reningsprocedurer återvinning av förpackningar osv. Jag tror att min poäng har gått fram vid det här laget.

Det hjälper ju inte heller att mejeriprodukter har väldigt stort fossilt avtryck, mycket för att mjölken kommer från just kossorna, vilket också aktualiserar debatten om hur vettigt eller inte det är att nötkött utgör en så stor del av vår diet som det gör. Ur klimatperspektiv är det ändå glasklart så att vi borde äta mindre nötkött och dricka och äta mindre mejeriprodukter.

Rent mjöl i glaset

Röster har höjts även bland politiker och experter om att vi behöver vitalisera och  förändra datummärkningen vilket såklart välkomnas av Matsvinnet! Dessa och andra röster behöver ditt stöd i form genom att du röstar med dina sinnen och din plånbok nästa gång du litar på dig själv, kanske på Matsvinnet.se, bondförnuftet och vad din farfar, farmor, mormor och morfar skulle ha gjort i ditt ställe.

Vad vi kan göra åt saken

  1. Lukta och eller smaka först på det du är osäker på. Det är inte farligt med lite eventuellt sur mjölk, spotta bara ut det du inte gillar.
  2. Läs gärna vad Livsmedelsverkets själva skriver om vad datummärkningen egentligen betyder. Lyssna gärna även på dina gamla släktingar, föräldrar eller bekanta som kan berätta hur maten och livet var i kök och kylskåp före 80-talet.
  3. Ansvaret ligger främst på myndigheter och politiker att förnya datummärkningen men som konsument är vi stor bidragare eller motståndare till”bäst-före-svinnet” med våra handlingar – dina pengar och din röst är dina röstsedlar!
  4. Som konsumenter kan vi hjälpa beslutsfattarna att förändra datummärkningen genom att förändra hur vi ser på maten, köpa mat som vi bryr oss om, respektera den för vad den är och anpassa våra inköpsvanor efter verkligheten.
  5. Besök en (mjölk)bonde som tar emot besök. Arla och Norrmejerier har kosläpp på försommaren och på Gårdsnära (även som app, kostar 15 kr i Appstore, finns ej för Android ännu) kan du hitta många fina, hantverksmässiga bondgårdar ofta med gårdsbutik, ibland med självplock, som tar emot besök liksom 4H-gårdar där barnen även kan gå på sommarläger. Hör även efter med din kommun vad det finns för bönder som tar emot besök.
  6. Dela gärna denna och liknande artiklar.
  7.  Kontakta Matsvinnet och följ oss på Twitter och Facebook så kan vi skapa ett gemensamt projekt för hur vi minskar svinnet. Vad vill du ändra på? 

Observera gärna att särskilda regler kan gälla personer med nedsatt immunförsvar och gravida. Läs mer här.

Vi kan inte bara inte sitta och se på medan denna resurs, kapital- och miljöförstöring fortsätter. Dela gärna denna eller länkade artiklar och starta din egna lilla matrevolution nästa gång du smakar och luktar först och (inte?) slänger därefter. Se även tipsen om hur du genom att handla och förvara varorna rätt kan förlänga livstiden och på så sätt minska ditt matsvinn ytterligare.

Image credit: ”Grädde” by mroach used under CC BY-SA 2.0. Cropped from original.

Dela
Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Print this page

2 thoughts on “Bäst före

  • 4 oktober, 2017 at 08:43
    Permalink

    Hej
    Igår gjorde jag en svamppasta med créme fraich som ”gick ut” för 10 månader sedan. Jag fick några burkar Arla ekologisk av min dotter i julas ( hon jobbar med reklam ) och de hade blivit stående i kylen. Lite hårdare konsistens men absolut ingen fel på smaken och vi mår utmärkt.
    Öppnad mjölk och grädde håller också som oftast upp till 2-3 veckor efter bäst före.
    Med vänlig hälsning
    Inga A

    Reply
    • 4 oktober, 2017 at 16:04
      Permalink

      Hej Ingela! Tack för denna viktiga information. 10 månader, wow.. Ja, jag har ju dödförklarat Bäst-före-datummärkningen ett tag. Kan du göra mig en tjänst? Lägg ut bild på det publikt (PÅ Facebook, Instagram eller Twitter t ex), tagga det #bästföre2017 och skriv en kort rad som du gjort ovan.

      Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *