Om Matsvinnet

Låt oss prata om mat

Bara ett par generationer bakåt i tiden var hela familjer av våra släktingar sysselsatta inom jordbruk, fiske eller med handel av mat och dess kringtjänster. Idag har de flesta av oss glömt bort den länken. Bara 1,8 procent av svenskarna är sysselsatta inom jordbruk eller livsmedelsbranschen. Det tycker jag är synd och det leder obönhörligen till ett onödigt stort matsvinn och en hel del andra tråkigheter.

I dagens samhälle har vi faktiskt ett många gånger onödigt överdådiga butiksutbudet. Kokböckernas, mattrenderna, restauratörernas, dryck- och mattillverkarna och medias ömsom skrämmer ömsom lockar och pockar på med sina råd och starka intressen och röster för att få dig att .. ja vad egentligen? Vad vill ”dom” dig och mig? Bidra med experimentslusta och ge tips om nya smaker och tekniker? Förenkla din vardag? Tjäna en hacka på din osäkerhet till vad som är bra mat dryck för dig? Mattrender och förstå-sig-påare och hobby-experter  vill ena dagen att du ska äta, dricka än det ena, än det andra. Varför känns det så svårt? Det är lätt att man lämnas med en besk eftersmak och tveksamhet inför hela grejen. För de flesta handlar maten om att få vardagspusslet att gå ihop. Varken mer eller mindre.

Mat. Ska mat verkligen behöva vara så .. krångligt som det ofta känns och framställs? Mat och dryck ska ju vara roligt, gott, nyttigt, utan tvång, helst enkelt, ofta lättlagat, nyttigt och .. Men är det så idag? Något har gått snett när vi inte känner en jordbrukare eller mathandlare och vi inte längre litar på vår förmåga, våra sinnen. Det trasiga systemet lagar inte gärna sig självt. Vi luras istället att tro att nästa trend är den rätta, lösningen med stort L, för just dig. Lösningen är oftast vad vi INTE ska äta. Vem vinner på vår osäkerhet till mat och näring?
Lösningen finns ju där hela tiden: i din förmåga, i ditt kylskåp, frys och skafferi, i dina sinnen och din farmors eller morfars receptsamling. Men ohälsotalen ökar och ångesten kopplat till mat. Och till klimat. och mat och klimat. Men egentligen är det enklare än vi vill tro. Det hänger ihop med en del anlag, en del kost och en del livsstil.
Vi borde kommit längre 2017 eftersom vi har allt som talar för oss som upplysta konsumenter. Men ändå pajar vi planeten och producerar mat som slängs i var tredje tugga och klunk. Något är fel och genomruttet. Jag hoppas att Matsvinnet.se kan hjälpa dig att ta tillbaka makten över maten.

Vi lever i en värld där mat och dryck från hela världens alltid ska finnas tillgänglig. Och helst till ständigt lägre priser. Eller så betalar vi orimligt mycket för orimligt dålig mat. Handen på hjärtat, behöver du alla tusentals varor som finns att välja mellan?

Från ax till limpa

Det finns en grundläggande brist på respekt för vad det innebär att producera råvarorna som blir vår mat och även hur den transporteras och bearbetas innan den når våra munnar. Något är skevt och något måste göras åt saken. Som tur är är det både enkelt, kul och betydelsefullt och du sparar dessutom pengar på att inte slänga mat. Dessutom lär du dig fundamentala fakta om vårt välstånd och vår överlevnad som kan komma väl tillpass tidigare än du anar.

Det finns en hel del fakta som pekar på att vi som privatpersoner och hushåll slänger mer mat än vi tror och så är det absolut, de flesta slänger mycket mer än de är medvetna om. Testa att samla matavfallet och matsvinnet, allt som inte går åt en vecka utan att tänka på det (svårt!) och väg efter en vecka.  Men det slängs också enorma mängder mat inom industrin. Mat som vi aldrig får se för den lämnas till havs, på fältet, i sortering, distribution, restaurangkök, matbutiker, på mässor, konferenser, flygplansterminalers containers osv, osv, osv. Av estetiska skäl och av allehanda galenskaper som bevisar att systemet inte bara haltar, det saknar ett ben.

Vad är matsvinn?

Matsvinn är enkelt summerat den mat och dryck vi slänger i onödan. Enkelt va? Idiotenkelt!

Det är just så otroligt onödigt att slänga mat genom att tillåta den att bli matsvinn. Ibland är det oundviktligt, men allra oftast inte. Det är just det onödiga delen av mat vi slänger som inte är matavfall (vilket är skal, kärnor, ben osv oätliga delar av mat och dryck) som definieras som matsvinn. Det som skulle kunnat ätits om det hanterats annorlunda eller om vi inte var så rädda för utgångna bäst-föredatum. Det som driver mig är dels att att matsvinnet är så oerhört onödigt och dessutom har så stor påverkan på oss som människor och på våra samhälle och jordklotet i stort.

Vad kan vi göra?

Jag hoppas att vi med det som den information som finns här och på andra platser kan öka förståelsen för allt som krävs för att producera mat och dryck och att därigenom respekten maten mer. Jag hoppas också att du som gillar, följer och läser Matsvinnet.se aktivt kan välja att minska avstånden mellan producent, konsument och andra former av makthavare (för vi är alla makthavare!)

Kan fler systematiskt börja spana efter matsvinn och agera för att minska den har vi kommit en bra bit på väg mot#nollmatsvinn och en #20procentbattrevarld. Nästa gång du är i mataffär så plocka den där ensamma frukten eller salladen, handla gårdagens bröd eller varor på kort datum i affären och gör regel av att ta mindre mat vid buffér och be om ”doggybag” (ta med maten hem) av det som du ändå inte orkar äta upp.

Att skapa beteendeförändringar är ingen picknick och som i alla förändringsprocesser och avvänjningsprogram behövs vi en ödmjuk inställning till vår litenhet, en ärlig förändringsvilja och att vara prestigelös inför uppgiften. Det jag på Matsvinnet samtidigt vill att ni som besöker och följer oss känner och gör är att ni inspireras och får praktiska verktyg att fortsätta att minska matsvinnet eftersom det är så viktigt för dig, Sverige och ur ett globalt perspektiv.
Vad vi gör när vi tänker på, handlar och behandlar mat, har alltså stor betydelse idag och i framtiden.

Målsättning

  • Mitt främsta mål med Matsvinnet är att inspirera och ge andra handfasta sätt att minska sitt matsvinn. Att uppmärksam det egna svinnet är det första steget till att börja förstå och ifrågasätta varför man slänger mat. Att väga matsvinnet under en period kan vara ett sätt. Att vara uppmärksam på sådant som notera riskerar bli matsvinn i mataffär, på restaurang, fest, som distributör, inköpare eller inom offentliga måltider och få andra att dela med sig av goda exempel vore en bit på väg mot minskat matsvinn i linje med t ex EU:s (USA har en liknande) målsättning om halverat matsvinn till år 2030.
  • Jag vill inspirera andra så att de nu uppväxande generationerna inte begår samma misstag som tidigare generationer och att vi lär oss av tidigare mer sparsamma generationer. Mycket positivt händer men också en hel del dårskap. Sätt dig in i problematiken och fakta. Ifrågasätt ”experters” uttalanden om vad du ska äta eller dricka! Att skapa ökad förståelse för varifrån mat och dryck kommer, hur den är tillverkad, vad den gått igenom på sin resa från jord till bord och därefter, leder till bättre förutsättningar för matvanor med mindre negativt och större positivt avtryck – och ett minskat matsvinn. Du blir mer upplyst och intresserad. Du kan lätt skapat dig en egen liten matrevolution!
  • Jag tror att det kan leda till nya och mer hållbara vanor och levnadsmönster, både för privatpersoner, yrkesfolk inom matindustrin och beslutsfattare och nyckelpersoner.
  • Jag vill öka förståelsen för att maten vi äter idag är avgörande för kommande generations livskvalitet eftersom den har så stor påverkan på planetens eventuella framtida välstånd.

Om mig

Jag heter Mårten Thorslund och jag har startat Matsvinnet.se. Jag älskar mat och det mesta som har med mat att göra. Allt från hur den odlas och drivs upp, fysiologiska och näringsmässiga aspekter och hållbarhet och hur den återgår till kretsloppen. Det sistnämnda betyder för mig både hur länge en vara egentligen är hållbar och inte bara märkt med bäst-före-märkning. Hålbar syftar på hållbar utveckling eller hållbar produktion, utan vilken mycket av det vi tar för givet med mat idag, kommer vara omöjligt i framtiden.

Jag har alltid rört mig i skog, mark, på och i vatten så både sportfiske, svampplockning och bärplockning är saker jag har svårt att leva utan. På senare år har jag också börjat odla en del av vår mat på odlingslott. Det har fördjupat min respekt för alla jordbrukare och inte minst öppnat ögonen för allt levande och ekosystemen omkring oss, vars välvilja och välmående våra liv i slutändan helt beror på.

Bakgrund

Jag är tvåbarnspappa, boende i Danderyd utanför Stockholm, som bytt bana i livet och läser till miljövetare och är klar i januari 2018. Jag är samhällsvetare i botten, därefter marknadsekonom, med 15 yrkesverksamma år inom digital media. Kontakta mig gärna om du har samarbetsförslag, utbildningsprogram, kurser, utbildning, föredrag, anlita mig som matsvinns-kocke eller andra idéer.

Varför just matsvinn?

Matsvinnet är ett resultat av ett av vad jag anser är ett onaturligt förhållningssätt till mat och en livsmedelssystem i systemkollaps. Jag är intresserad av samhällsutveckling, mat, naturvetenskap, historia, politik och tycker att matsvinnet är ett av de mest intressanta uttryck för den värld vi lever i. Det är också av avgörande vikt att vi löser det skevheter som finns inför framtidens ökande och resurskrävande befolkning.

Man kan säga att vi röstar med vår konsumtionsmakt, för antingen en bättre värld, varje gång vi genom aktiva val minskar matsvinnet och genom hållbara inköp av mat och dryck. Man kan också säga motsatsen gäller om vi inte bryr oss om effekterna av vårt ätande och slänger så mycket som genomsnittspersonen och inte aktivt motverkar svinnet i övriga led.

Det kanske inte känns så alla tuggor och klunkar men varenda en har en betydande inverkan på vår framtid. Vi påverkar samhället, både lokalt och globalt varenda gång vi fattar ett beslut för att äta/dricka, eller inte äta/dricka. Inte minst är respekten, förståelse som ger den samlade effekten för vår plats i den globala samvaron som näringsväven och kretsloppen som vi både bidrar till och är en del av.  Det har oss mycket att lära om vad det innebär att vara människa. Tillsammans är vi starka och kan skapa värdefull och betydande förbättring på våra samhällen. Det är det enda vägen framåt.

Matsvinnets matmanifest

Jag har av dessa skäl sammanställt de övergripande principer som mitt arbete grundar sig på. Jag kallar det för Matsvinnets matmanifest. Här kräver jag bl a att vi tar ansvar för detta på högsta instans och genomgående varför jag föreslår att vi senast till valet 2018 får en svensk jordbruksminister och ett jordbruksdepartement, vilket vi saknat sedan 2010. Kan du hjälpa mig att få till en sådan förändring eller vill veta hur jag tänker? Läs, dela och kommentera gärna!

Boka Matsvinnet.se

Tycker du att det vore intressant att ha med dessa frågor inom ramen för något projekt du är inblandad i så erbjuder jag föredrag och enkla matlagningstillfällen där jag tagit tillvara på mat och dryck som annars skulle blivit matsvinn. Förstklassiga råvaror som jag räddar från att bli svinn, tillagar som matig soppa och transporterar 100 % fossilfritt och klimatsmart. Tillsammans med ett kortare föredrag är konferensen räddad! Boka här!

Fotograf Alexander Baginski Ekroth

Fotograf Alexander Baginski Ekroth

Dela
Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Print this page

4 thoughts on “Om Matsvinnet

  • 15 januari, 2016 at 11:37
    Permalink

    Hej!
    Jag har en fråga angående uträkningen av matsvinn. Vilka siffror är medräknade när man hittar siffror om hur mycket mat som slängs varje år? Har hört att jordbrukssektorn exempelvis inte är inräknad och att när man säger hur mycket varje hushåll slänger, att all slängd mat är inräknad, alltså inte enbart sådant som inte går att tillaga.
    Tacksam för svar!

    Reply
  • 16 januari, 2016 at 10:20
    Permalink

    Hej Tiffany! Tack för din högst relevanta fråga. Hur hörde du det och hur kommer det sig att du är intresserad? Du får gärna kontakta mig på . Du har rätt i det att den s k primärproduktionen inte räknas in i matsvinnet. Volymen av svinn i primärproduktionen, som också kallas produktionssvinnet, uppgår enligt Jordbruksverkets* uppskattning till 400 000 ton per år*. Konkret innebär det exempelvis sådant som inom fiske och jordbruk blir dåligt p g a hur det hanteras (t ex en skörd som går fel eller odlad fisk som dör i fisktanken hade ibland kunnat undvikas, medan det ibland är oundvikligt). Tyvärr är det ofta sådant som inte anses gå att sälja (”bifångst” = fel storlek eller sorts fisk inom fiske, ”fel storlek eller form” på äpplen, lök, potatis, morot mm) kasseras istället för att bli mat för människor. Mitt förslag är att datan som ligger till underlag för siffrorna behöver revideras och inkluderar t e x primärproduktionen/produktionssvinnet. De siffror som kommuniceras om matavfall och svinn kommer alltså oftast från Naturvårdsverket, men deras källa är i sin tur SMED, Sveriges MiljöEmissionsData). Jag har också skrivit om detta på Fakta-sidan http://www.matsvinnet.se/fakta/.
    *http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/begransadklimatpaverkan/matsvinn.4.4b00b7db11efe58e66b8000996.html

    Reply
  • 5 april, 2017 at 21:21
    Permalink

    Jag är väldigt intresserat av Den här tanke. vet du vilket länd har störst mängd av matsvinnet?? också hur ät det med Asien länder?
    Tack att du försöker uppmärksamma människor för jordens välmående och jag blir tacksam om du kan svara mina frågor.

    Reply
    • 7 april, 2017 at 09:50
      Permalink

      Hej Mehdi och tack för din fråga och komplimang. Jag skulle säga att USA, med ca 40 % matsvinn tillhör det allra värsta länderna. Om jag ska generalisera så är matsvinn tätt sammanhängande med att man ”har råd” att slänga mat (utan att gå hungrig), så bland världens rikaste länder hittar manv tyvärr också den största andelen matsvinn. Å andra sidan kan väldigt fattiga länder också ha runt 1/3 matsvinn, men av helt andra skäl nämligen att de inte har god tillgång till elektricitet, rent vatten, hygien osv. Hoppas det svarade på sin fråga.

      Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *