Matsvinnet intervjuar Mårten Thorslund

När någon frågar mig varför jag startade Matsvinnet.se brukar jag svara att det är för att tre av mina passioner möts här: först och främst intresset för mat, därefter en vurm för hållbar utveckling och livsmedelsrättvisa* och slutligen ett intresse för kommunikation, samhälle och politik.

Jag känner att jag skulle behöva förenkla och konkretisera vad jag menar men det är inte så lätt. För korta och mer slätstrukna versioner av intervjuer hänvisar jag till intervjun i Mitti-tidningarna eller debattartiklar som den ena eller den andra i Nyheter24 och den Land i somras. Men eftersom man på annans redaktionella plats är begränsad till både utrymme och form slog det mig att jag har möjlighet att utveckla och gå på djupet i varför Matsvinnet och jag blivit kompisar trots att jag ogillar matsvinnet i grunden. Jag får helt enkelt göra en meta-intervju med mig själv! Jag hoppas att du som läser den förstår hur matsvinnet hänger ihop med de stora frågorna i samhället och att du får ut något viktigt av mitt perspektiv i debatten. Hissa eller dissa gärna!

Matsvinnet-Marten-Thorslund-pressbild-med-glasogon-678x1024Hej Mårten! Vem är du och hur kommer det sig att du startat matsvinnet.se?
Hej Mårten. Jag heter Mårten Thorslund, är 39 år, bor i Danderyd med två barn och fru. Jag läser till miljövetare men har jobbat med kommunikation framförallt inom digitala medier sedan 1999. Jag startade Matsvinnet.se i juli 2015 för att jag tycker att det behövs en till röst i debatten mot det vansinniga matsvinnet. Många pratar om och skriver om matsvinnet idag, och visst är det bra att medvetenheten är högre idag men framstegen som sker är för få och går för långsamt i förhållande till det ständigt ökande berget matsopor som egentligen inte är sopor.

Att hantera mat med den respekt den förtjänar är fundamentalt mänskligt – vi tycks bara ha glömt det genom att ha skärmat av oss från vilket under varje liten mat eller dryck som vi stoppar i munnen är.  Jag vill belysa möjligheterna och framstegen men också prata om problemen med de stora mängder mat vi slänger varje dag. Jo, troligen så slängs ungefär ca 35 % av allt matavfall i onödan vilket är definitionen på matsvinn, mat som slängs helt i onödan.

Men nyligen kom en rapport som visade att hushållens matsvinn minskar och i Sverige är vi väl heller inte sämre än något annat land?
Rapporten du nämner har jag vissa invändningar mot men jag vill kommentera den när den att ta del av i sin helhet. Det du refererar till kommer ur ett pressmeddelande och är ingen källa för slutsatser.

Du har också rätt i att alla länder har sina egna förutsättningar. Sverige är framstående på miljöområdet på många sätt men vad gäller matsvinnet, som i grunden är mer av ett livsstilsproblem, så är vi tyvärr lika dåliga som merparten av världens rika länder.

Sveriges politiker och makthavare har för länge blundat för det faktum att vi inte kan försörja vår egen befolkning med livsmedel i mer än ett par veckor. Så här kan vi inte ha det. Det stekta fläsket brinner och dessutom vet vi nästan ingenting om köttets väg till våra tallrikar och då är det lätt att låta det gå i soporna.

Vad menar du med att det är ett livsstilsproblem och varför har det blivit så?
Alla som tittat på programmet Historieätarna på SVT vet att vi inte vill gå tillbaka till att äta maten som åts på 60 eller 70-talet. Förlåt det kanske var lite raljerade men allvarligt talat så är utveckling bra och globaliseringen den kanske starkaste drivkraften i våra samhällen. Pizza, pasta, hamburgare blev en del av det svenska martraditionen något tiotal år efter att populärkulturella företeelser men kanske främst migrations och invandringsvågor. De senaste årtiondens backpacking och ökade globalisering har gett oss tom kah gai och vietnamesiska vårrullar. Parallellt ser vi också en vurm för det genuint svenska. Det är spännande att se hur smaker blandas. I en framtid kommer vi säkert att äta mer syriansk, somalisk, eritriansk och afghansk mat inom något tiotal år.

Matsvinnet ökar i takt med att vi får det bättre ställt ekonomiskt, vilket i grunden är bra förstås. Men det är lika logiskt som uppenbart att vi för länge sedan passerat en hållbar nivå för vår livsmedelsproduktion och konsumtion för länge sedan. Men om jag ska vara konkret så skedde det någon gång efter 1950 med det konventionella jordbrukets genombrott. Men har absolut eskalerat på senare årtionden. På bara ett par årtionden har Sverige gått från att vara relativt självförsörjande på spannmål och kött till att importera hälften av allt vi äter och dricker.

All förändring sker successivt, det vet vi. Problemet är att utvecklingen inom jordbruket liksom inom klimatförändringar gått åt helt fel håll under många år och att vi nu har ont om tid om vi vill att våra barnbarn ska leva ett drägligt liv runt 2050. Matsvinnet är en, som det så fint heter, lågt hängande frukt. Halverar vi matsvinnet finns det enorma samhällsvinster till det. Men med all ekonomisk, teknisk och vår erkänt starka tilltro till myndigheter och betala skatt som vi har i vårt land så ser jag inget annat alternativ än att i dagens administration så bör Åsa Romson, Magdalena Andersson och Sven-Erik Bucht goes bonus-malus mot matsvinnet.

I Sverige lades 2015 istället den enda myndighetsöverskridande satsningen på att minska matsvinnet Stoppa Matsvinnet, ner**. Den inhemska livsmedelsproduktionen minskar samtidigt medan vi istället importerar mer och livsmedel vilka oftast är mer fossilkrävande. När en koldioxidskatt, som de flesta experter är överens om att kommer det är bara en tidsfråga om när, eller en geopolitisk konflikt, eller naturkatastrof tillförseln av livsmedel så … ja vad gör Sverige då?

Ja, men där är vi inte idag. Det låter långsiktigt och storskaligt. Vad kan gemene man göra i sin vardag?
Slänga mindre mat 😉 ! Här kommer några tips och jag räknar med att få avsluta med några också. Toppen, tack, då låter min topp 7-lista såhär (5-i-tolv):

  1. Planera dina inköp och tillagning bättre – sparar pengar och tid!
  2. Laga det som håller på att bli dåligt först – alla proffs gör det!
  3. Ät rester ett par dagar i veckan – spara pengar, få tillsammans-tid!
  4. Frys in mat/dryck som är på väg att bli dåligt – innan det blir dålig!
  5. Smaka istället för att slänga eller hälla ut – lite på dina sinnen!
  6. Bjud över kompisar, grannar, släkten på middag- visa att du bryr dig!
  7. Sänk ribban, höj kreativiteten i köket – bli en miljökämpe och inspiratör!

Parallellt med det: rösta för politiker som alls talar för att minska sitt eget matsvinn och respektera maten och verka frö en större andel inhems livsmedelsförsörjning. Att de ger dig skattelättnader och underlättar för dig när du minskar ditt matsvinnet. Att de respekterar maten och återinrättar Jordbruksdepartementet. Att de stärker lokala och regionala program för att återerövra en del av den svenska förlorade.

Vi borde kräva att vi har en jordbruksminister och ett jordbruksdepartementet återuppstår.  Vi borde skapa en tvärdisciplinär och politiskt obunden ”delegation” som kan arbeta för ett hållbart jordbruk. Någon borde nominera några kandidater till att bli jordbruksminister.

Det låter lite väl dramatiskt och du får ursäkt men migrationsströmmar var lite väl långsökt?
Det får stå för dig Mårten. Nackdelen med att göra denna transformation nu är mycket liten i förhållande till vad som kan hända om vi fortsätter på den vägen vi är inne på.

Det här kan vara svårt att förhålla sig till men om jag gör det mer konkret och lite läskigt med ett exempel då. Säg att de geopolitiska spänningarna som vi redan sett från Ryssland förvärras och leder till en handelsblockad eller annat som stoppar tillflödet av mat till Sverige skulle du och jag inte kunna handla vår vanliga mat inom 14 dagar. Sverige har heller inga livsmedelsreserver. Vad händer med vårt civiliserade samhälle när maten tar slut.

Vi är på god väg att förstöra våra möjligheter till god, hälsosam och klimatsmart mat. Det är onaturligt och jag hoppas att det också kommer straffa sig ekonomiskt att länga fullgod mat såsom vi gör idag.

Jag tror helt enkelt att vi måste kräva av oss själva och våra makthavare att ställa om för att. Det räcker inte att bli bättre på att lämna in matavfallet till rötning för att göra biogas. Jag har ingenting mot att fasa ut bensin till förmån för biogas, det håller redan på att hända men det är VM i slöseri att ge mat till en anläggning som ska göra metangas av det vilket lika gärna kunnat gjort på matavfall (inte matsvinn) liksom andra restprodukter från jordbruk, skogen osv. Du skulle inte lämna in dina skor som behöver klackas om till bilmekanikern? Varför ska du då ge mat till någon som gör metangas av den när folk hungrar.

Men vad innebär det du säger konkret vad gäller matsvinnet?
Jag tycker det är utmärkt med det franska lagen som förbjuder livsmedelsbutiker att slänga mat som skulle kunna ätas. Fransmännen har visat, faktiskt baserat på en upprörd medborgare Arash Dembarash och hans upprop, som nyligen klubbades till en fransk lag att det ska vara olagligt med det mest onödiga resursslöseriet när människor samtidigt hungrar. Följ honom (på franska) här. Vi kan bättre än så också i Sverige.

Se till att folk inte slänger så mycket mat i onödan. Höj gärna skatten på avfallsinsamling om det går att säkerställa att det slängs mycket mat.

Höjd skatt och satsningar på jordbruket är väl knappast det man får en fribiljett till 4 år vid makten som politiker för va?

Exakt och det är där skon klämmer. Det pratas om de gröna näringarna. Men nu har vi en mjölkkris och en fossilkris. Den senare hänger ihop med fossila utsläpp både från jordbruket i stort och viss köttproduktion i synnerhet. Och vi har ju skogen förstås, men låt oss inte prata om dessa ”gröna näringar”.

Faktum är att vi i våra allt mer urbana samhällen som inte har bostäder för folket att bo i och där ingen vill arbeta med jordbruksproduktion måste vi kanske snart kunna producera en betydande del vår egen mat. Hur ska det gå till? Vi måste satsa på att återerövra svenskt jordbruk. Det här kan vi inte bara ändra på i ett trollslag. Men vi kan hjälpa till att ge folk en chans att själva bygga upp sina lokala samhällen och ta ansvar för inte barra sin garageuppfart utan också sin livsmedelsförsörjning utan och sin livsmedelsproduktion. Jag ser jordbruket som en framtidsbransch för de som hittar nischer so är hållbara och håller hög kvalitet. Vi kan skapa arbetstillfällen inom jordbruket i Sverige.

Kan du kommentera hur mataffärer och restaurangerna står i förhållande till hushållen?
Hushållen verkar stå för den största delen av matsvinnet, närmare 2/3 faktiskt. Andelsmässigt är det nog korrekt och vi har alla mycket att göra för att minska det egna svinnet. Men jag är inte övertygad om att siffrorna i den officiella statistiken som pekar ut hushållen som den absolut största boven stämmer.  Av många skäl varav en del finns att lära här. Dels eftersom offentliga data från Naturvårdsverket och SMED, som utför mätningarna, utelämnar helt svinnet i grossistled och i primärproduktionen (innan det kommer till matbutik uppstår enligt Jordbruksverkets uppskattning t ex 400 000 ton/år). Dels eftersom de underskattar mängden svinn i butiksledet, troligen även i storkök och restaurang. Jag utvecklar det resonemanget på faktasidan.

Mycket pekar ändå på att i stora delar av samhället så slänger hushållen slänger ca 25 % av maten. I framtiden kan det tänkas förbjudas eller i a f beskattas annorlunda än idag. Så oavsett om vi pratar om att be om matlåda för matresterna som vi inte orkar äta upp på restaurangen, planera portionsstorlek utifrån person eller planerade inköp så behövs rätt kunskap och inställning. Mitt mål är att Matsvinnet.se ska vara denna handledning i vardagen.

Nu måste du avsluta med något hoppfullt konkret. Vilka är dina 5 bästa tips, för hushåll som vill bli bättre på att minska svinnet?

Även om jag har ett gäng andra viktiga tips också blir dessa mina 5 snabbaste sätten att göra:

  1. Inventera hemmets matförråd.
    Vad finns i kyl, frys och skafferi? Planera att äta maten som först behöver tillagas. Behöver något kanske frysas in? Se relaterade tips på Matsvinnet.se/tips och leta upp tipsen Bäst-före-datummärkning och Handla och Planera.
  2. Utgå ifrån den egna förmågan.
    Vad kan och hinner du laga? Kan du förbereda maten och kanske rent av laga maten kvällen innan? Vad äter barnen upp? Gör det enkelt för er och håll dig till vad som äts upp (och se punkt 3-5).
  3. Gör en inköpslista och veckoplaneringen av maten.
    En bra sådan kan laddas ner från http://bit.do/veckoplanering.
  4. Håll dig till inköpslistan 
    Impulsköp, kampanj varor och mängdrabatter ökar svinnet (både hos handlaren och i hushållen) och tvärtemot vad man tror så förlorar du alltså pengar på dessa. Handla gärna lokalproducerat, betala för kvalitet, odla själv eller köp av någon du vet vem det är och vad de gör för att producera din mat. Du slänger inte i onödan bort det du vet producerats och tillagats med kärlek.
  5. Hänt-i-veckan (ät rester!).
    Bland ihop kylskåpsfynden till en pyttipanna, tortilla, soppa osv. Halvledsna tomater, lök eller rotfrukter blir som nya i en tomatsås, som kan blir en gryta, eller hamna på en pizza osv, enligt principen #etappvistillagning. Gör en lista på helst 14 rätter som funkar i hushållet och variera dess i veckoplaneringen.


Tack för intervjun!
Varsågod, och tack själv för kaffet och smaklig spis!
* Nytt ord i Sverige. Uttrycket kommer från engelskans food justice. Jag har skickat in ett förslag till att registrera ordet i SAOL (Svenska Akademiens ordlista) och Klimatordlista. Liknande begrepp är bl a livsmedelssäkerhet vilket mer syftar till de hygieniska, logistiska och tekniska aspekter och inte tar hänsyn till miljömässiga, social, kulturella förutsättningar och aspekter på det sätt som livsmedelsrättvisa gör.

**FOTNOT: 2015 var sista året av tre fjuttiga år som den svenska staten blandade sig i frågan, om än i begränsad form. Stoppa Matsvinnet, fanns och finns eventuellt en kort tid till efter detta inlägg skrivits kvar med en rätt dålig, statisk hemsida (se bild), och någon form av tveksam kampanj ”Har du ett tivoli i ditt kylskåp”. Livsmedelsverket kommer ändå enligt ansvarig person från Livsmedelsverkets sida, Ingela Dahlin, att fortsätta skriva lite om matsvinn. Återstår att se i vilken utsträckning som också Jordbruksverket och Naturvårdsverket fortsätter. Den sistnämnda publicerar och sammanställer bl a siffror över Sveriges officiella data om matavfall och matsvinn. Siffrorna ska däremot ska tas med en ganska stor nypa salt, vilket jag skrivit om bl a här. Men hav förtröstan, ur askan i det statliga ointresset för en av vår tids största resursslöseri stiger: Matsvinnet.se!

 

Dela
Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Print this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *