Intervju Lisa Förare-Winbladh

//

Jag är mycket glad över att presentera en intervju med Lisa Förare-Winbladh. Det är inte ofta jag får tillfället att intervju någon vars arbete jag med odelad förtjusning följt under många år. Jag beundrar Lisa för hennes nyfikenhet i köket och hennes kärleksfulla relation till matlagandet och restaurangbranschen men också för att hon inte viker ens ett kryddmått från att skriva efter eget huvud utan att vika för känsliga frågor.

Så bänka er för Matsvinnets största kändis hittills även om hon som hon själv påstår är en doldis utanför den lilla ankdammen foodies och matintresserade. Hon har varit en mångårig medarbetare på den legendariska mattidningen Gourmet, skribent på Taffel.se och KIT.se, kokboksförfattare, föreläsare, och är en av krafterna bakom nystartade Hoffice.

Du är Matsveriges Grand Lady, beryktad för din goda smak för smak och din vassa penna. Vad är bäst med att vara Lisa Förare-Winblad just nu?
Att jag fortfarande är så okänd att ingen kan stava till mitt namn. Det känns rätt skönt att vara doldis, bo i en ful liten förortsvilla, pyssla hemma och skriva skräckroman.

Du har skrivit böcker om smakkombinationer och uppmanat hemmakockar att inte blanda för mycket utan satsa på säkra kort. Tror du att det finns en korrelation mellan nyfikenhet och experimentlusta i köket och mängden matsvinn? Hur ser den i så fall ut?
Jag tycker att matlagare gärna kan satsa på säkra kort i början. Det är bra för självförtroendet att laga mat som verkligen blir uppskattad. När man lärt sig skalorna kan ban börja jamma. Jag har ingen aning om hur korrelationen mellan experimentlusta och matsvinn ser ut. Men när jag experimenterar för vilt tittar de andra i familjen lite sorgset på mig. Och sen blir det mycket mat över. Jag lagar alltid för mycket mat. Men jag har blivit bättre på att ta vara på rester. En soppa med på tok för mycket gurkmeja frös jag in i mindre satser. Nu är den perfekt som bas när jag ska laga en snabb curry.

Du är engagerad i frågor om miljö och matsvinn. Vilka tips vill du ge till genomsnittssvensken som vill minska sitt matsvinn?
Försök planera mat för ett par dagar åt gången så undviker du risken att impulsköpa mat. Och handla aldrig när du är tokhungrig. Köp inte storpack om du inte är säker på att äta upp all mat. Små rester av kött, fisk och fågel kan blandas med majonnäs och annat gott och läggas på bröd eller salladsblad. Perfekt som liten vardagsförrätt eller matigt mellanmål. Ris och gryn kan blandas med grönsaker och serveras som tillbehör. Rester är fantastiskt till lunchlådor. Frys in hela portioner och ta med till jobbet. Märk alla rester som stoppas i kylen ordentligt och ställ längst fram på hyllorna. Då undviker du att hitta möglig mat några veckor senare. Släng inte mat som smakar och luktar bra. Om rester inte räcker till en hel måltid kan de drygas ut med stekta ägg eller användas till omelett.

Jag misstänker att det finns ett samband mellan mat som producerats lokalt eller av någon man känner och mängden matsvinn, eftersom man ogärna slänger något som man har en relation till eller kostar mer. Vad säger du om det? Vad är den perfekta rätten för minimalt matsvinn?
Sådant man gillar, för det äter man upp. Ett bra sätt att göra av med grönsaker som börjar bli lite ledsna är att göra grönsakslasagne. Gör en stor tomatsås med fänkålsfrö, rosmarin och salvia (eller använd färdig sås). Dela grönsakerna i bitar. Massera in dem med salt och olivolja. Rosta i ugn 250 grader tills de mjuknat något och fått lite brynt yta. Ös ner i tomatsåsen. Vänd gärna ner lite kokta linser också, Använd till lasagne med vilsekomna ostbitar och bechamel.

Mat som är ekologisk och håller hög kvalitet verkar uppskattas mer av folk som bor i storstäder och är höginkomsttagare. Det är vanligare ute i landet att misstro ekologisk mat, kanske finns en motvilja till att det blivit trendigt och det högre priset. Är ekologisk och kvalitetsmat en större klassfråga i Sverige idag än när du började bevaka branschen?
När jag började skriva om mat fanns det knappt kvalitetsmat. Skrytmat var råvaror som löjrom, pilgrimsmusslor och oxfilé. Sådant som det enbart behövdes pengar för att skaffa. Ekologiska grönsaker var små, skrumpna och låg och tryckte i hörnen på grönsaksavdelningen. Idag är mat en statussymbol på ett helt annat sätt. Men framför allt ett sätt att uttrycka sin identitet. Skrytmat idag är den medvetna maten: egenodlat, närodlat och ekologiskt. En hemstoppad korv klår en oxfilé som bjudmat hos de matmedvetna. Samtidigt är det inte särskilt klimatsmart att ta bilen till matmarknader och ekologiskt kött är sällan lika miljövänligt som oekologisk vegomat.

Argument som talar för kvalitetsmat fungerar inte lika bra på alla. Vilka argument tror du tilltalar de breda och lätt kritiska massorna? Tror du att det ens går att övertyga dem att göra bättre val i mataffären?
Definitionen på kvalitet är väldigt varierande. Att mat är lättillgänglig och lättlagad är också viktiga kvalitetsaspekter. Tyvärr har kvalitetsdebatten kommit att handla mycket om E-nummer. Om affärerna vill sälja godare och bättre mat måste de börja erbjuda smakprover och tala om för kunderna vad som är bäst. Vid ett vanligt besök i en butik träffar du i regel inte en enda matsäljare. Ingen berättar för dig vad som är gott och roligt just nu. Till och med i manuella diskar ser personalen som sin främsta uppgift att väga maten och sätta på prislappar. Det enda kunden har att gå efter är hur maten ser ut och vad den kostar. Inte konstigt att det blir stort matsvinn i affärerna!

Du har skrivit en artikel om jakten på den perfekta proteinkällan. Vad är den perfekta mixen av vegetabilier och kött enligt dig?
Den perfekta mixen ser olika ut för olika individer. Barn och äldre behöver lite mer protein. Menstruerande kvinnor har svårt att klara järnintaget utan lite kött i dieten. Själv äter jag numera ganska mycket vegetariskt.

Varifrån kommer råvarorna om man ska äta så hållbart som möjligt?
Från de ställen där man har optimala förutsättningar att producera dem utan konstbevattning och mycket besprutning. Transporter som sker miljövänligt har inte så stor betydelse som många tror.

Med exakt samma tillagning, klarar du av ett blindtest mellan en grillad biff från ett nordamerikanskt, storindustriellt uppvuxet djur och ett svenskt, småskaligt och gräsbetande djur?
Jag har inte ätit biff på flera år. Om jag inte pratar med biffen är det svårt att veta vilket land den kommer från. Biffarna smakar säkert olika, men det beror även på ras och ålder och hur välhängd biffen är.

Till sist får du önska dig tre saker som du i ett trollslag kan ändra på i restaurangbranschen. Vad ändrar du på?
Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att krogar ska behålla sina medarbetare. Många duktiga slutar för att de behandlas på ett sätt som är otänkbart på andra arbetsplatser. De flesta nya kockar slutar inom ett par år på grund av dåliga arbetsvillkor Visit Your URL. Jag vill se fler restauranger som lagar enkel mat till bra priser. Till sist vill jag se genuin långväga mat baserad på svenska råvaror. Vi har nästan inga bra krogar som serverar indiska smaker, äkta thaikäk och genuin kinesisk mat.

 

 Fakta

Namn
Lisa Förare-Winbladh
Yrke
Författare, matskribent, föreläsare, konferencier, konsult inom mat och trender
Bor
Älvsjö, Stockholm
Sagt om Lisa
”Lisas föreläsningar höjer aktuella debattämnen till nya dimensioner. Man vaknar till och ser massmediala heta potatisar från andra sidor än man tidigare reflekterat över. Nyttigt, lärorikt och  mycket intressant!” – Birgitta Johansson, projektledare, Sodexo
Mer av Lisa
lisa/snabela/taffel.se eller ring 0709-733 331, följ henne på Twitter.

 

Lisa Förare-Winbladh

Fotograf: privat bild

 

 

 

 

 

 

Dela
Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Print this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *