Intervju Cecilia Larsson Rescued Fruits

Det kan knappast ha undgått någon att sensommaren är på väg att gå över i höst. Skördetider avlöser svampplockning och fruktträden dignar över av lockande frukter. För vissa mark- och husägare blir frukten ibland en påminnelse och ett dåligt samvete som man anser sig inte hinna ta hand om. Andra har helt slutat att faktiskt se det man har på den egna tomten som mat och skyndar istället till mataffären för att handla annan frukt. Varför är det så här? Varför ser vi det inte ens? Varför gör vi inget?

En som ser en affärsmöjlighet av detta onödiga och förbarmar sig över ”fruktsvinnet” i handeln är Cecilia Larsson, VD på nystartade Rescued Fruits AB i Helsingborg. Företaget hon driver hette tills nyligen Marmeladmakeriet men har sedan intervjun gjordes utökat utbudet till att inkludera juicer och byta namn till Rescued Fruits. Deras produktion gjord på matsvinn, eller om man vill fruktsvinn, från handeln (fruktträdgårdar, grossister osv). Numera tar man också emot äpplen från privata trädgårdar och odlingar här.

All vår produktion görs på svinn – bortsett från smaksättare som chili och kanel till exempel. /Cecilia Larsson, VD Rescued Fruits AB

Håll alltså utkik efter detta uppstickare och be din handlare ta in deras marmelader och juicer, de senare märkta Rescued kort och gott. Klimatsmart. Gott. Nyttigt. Smartare än att betala för ”färskpressad” juice som transporterats från andra sidan havet.

marmelad förpackning

För 50 år sedan skulle vi inte ha varit i närheten till så stort svinn av frukt som är faktum idag. Hur kan man få Sveriges husägare att förstå nyttan som den egna frukten innebär? 
Jag tror på inspiration framför pekpinnar i det fallet, att man gör det enkelt att dela med sig av det man inte behöver, genom till exempel någon av de digitala tjänster som dyker upp nu. Sen tycker jag att det är fantastiskt att människor faktiskt väljer att odla frukt i sin trädgård och tänker att trädgårdssvinnet naturligtvis är onödigt men jämför man med det strukturella svinnet på frukt som människor på andra sidan världen lägger hela sina liv (och stora mängder vatten och energi) på att odla så är det många gånger värre än att trädgårdssvinnet blir kompost.

Med Rescued Fruits gör ni ett seriöst försök att ta minska problemet. Hur mycket tar ni tillvara på årligen?
Vi kom igång förra året och är inte uppe i några större mängder ännu, uppskattningsvis blir det runt 10 ton i år.

Hur stor del av frukten på svenska privatpersoners trädgårdar respektive kommersiella fruktodlingar går till spillo varje år? Vad är de enklaste tipsen och sätten för privatpersoner odlingar att ta tillvara på frukten och minska matsvinnet?
Privatpersoners fruktsvinn är jag tyvärr inte insatt i, vi fokuserar främst på importörer, handlare och odlares fruktsvinn då det påverkar miljön på så många fler sätt – genom att frukten först blir fraktad och sedan slängd till exempel. Ett tips är att lämna sin frukt till det lokala musteriet, eller att anmäla sitt träd till pallafrukt.se eller förstås i Helsingborgs-trakten har Rescued Fruits nu en egen fruktinsamling.

Varifrån kommer ditt/ert engagerad och vad är bakgrunden till idén? 
Den största delen av frukten som importeras till Sverige går in genom Helsingborg och då tänkte vi att någon just här borde hitta ett koncept för att ta hand om frukten som annars riskerar att slängas i onödan. Jag drivs av tanken att bygga ett koncept som bidrar till en mer hållbar matproduktion där man vänder lite på hur vi tänker kring våra köp. Många av produkterna vi köper i butiken idag togs fram en gång i tiden för att konservera ett överflöd. Nu köper vi in råvarorna till de produkterna i stället, för att vi idag har råd att välja smak och inte längre behöver ta hand om överskottet. Nu vet vi att det överskottet skapar stora problem och då är det en rolig utmaning att skippa pekpinnarna och istället visa att det går att göra riktigt goda produkter på det vi blivit så vana vid att slänga.

Hur ser er strategi och marknadspositionering ut?
Vi vill att våra produkter ska vara något man gärna ger bort till en vän, idén om att det går att göra något gott på räddad frukt sprids på ett roligt sätt då. Det är också ett sätt att visa att det inte är gammal eller dålig frukt i våra burkar, utan tvärtom är det väldigt bra frukt som är värd att ta hand om. Så vi lägger lite extra krut på allt runt omkring produkterna, för att det inte bara ska vara en bra grej man gör för miljön utan för att det också ska bli ett spännande litet inslag i vardagen. Sedan är våra återförsäljare väldigt viktiga för oss, det är viktigt att de också brinner för att smak, kvalitet och hållbarhet ska gå hand i hand.

Om man ändå får frukt över finns ju t e x Äkta Varas Fruktförmedlingen lokala Facebook-grupper och annat. Är det ett bra sätt och vet du fler exempel att för ta hand om frukten samt finns kommuner som innovativt tar tillvara på ”fallfrukt”?
Det är ju jättebra, tipsar också gärna om Pallafrukt.se och vår egen fruktinsamling.

Att ändra folks vanor är ett långsiktigt och långsamt arbete. När en burk äppelmos kostar 15 kr och tid är en bristvara kan det lätt bli oekonomiskt att göra egen sylt/saft/mos. Kostar maten generellt sett för lite idag eller är vi bara för fokuserade på lågt pris och för lite på innehåll?
Ett högre pris betyder inte automatiskt högre kvalitet så jag tror att det är viktigt att se bortom prislappen och istället fokusera på produkten och företaget bakom, och ens egna förutsättningar och värderingar som konsument. Det ska finnas ett brett sortiment i våra butiker och genom att välja mer aktivt som konsument så är man med och knuffar utvecklingen framåt.

Klarar du av ett blindtest mellan en av dina marmelader och butikernas butikens egna märkesvaror med samma smakkombination?
Tror inte jag hittat någon av våra smakkombinationer i någon butik ännu – men skulle det bli så så får jag väl hoppas att jag gör det.

Till sist får du önska dig tre saker som du i ett trollslag kan ändra på i livsmedelsaffärer. Vad ändrar du på?

  • Färre plastförpackningar
  • Fler överskottshyllor med sänkt pris på överskottsvaror
  • Att bäst före-märkningen byts ut mot smarta märkningar som visar hur länge till som produkten är ätlig och som ändras beroende på hur produkten förvaras.

Reflektion
Stockholms stad samlade under 2014 in 409 ton frukt som gick till biogasproduktion. Det är så klart mycket bättre än att det gick till spillo men varför tar folk inte tillvara på sina gratisskördar? Jag förstår att det kan vara svårt att ta till vara på allt, men att år efter åt låta mat gå förstörd i onödan är ett respektlöst förhållningssätt till riktig mat.

Om du som har fruktträd men inte tycker dig ha hälsan, tiden eller andra skäl så vore det då inte skönt att slippa se den ruttna? Någon annan vill säkert hand om din frukt, plocka, tillaga och äta den.  Du sparar din plånbok (om du betalar någon för att sköta din trädgård) tid och gör en god gärning för naturen och den som får äta din frukt.

Är dina äpplen sådär utsökta så kan de bli en guldgruva färskpressade. Dela din frukt så Pallafrukt.se eller någon annan eller med någon lokal skolklass, idrottsförening eller barnens fotbollslag, innebandyklubb, handbollsdito, ridklubb eller annat ta med till kompisarna som spelar schack, bridge eller stugföreningen. Eller köpa in en hyfsad juicepress för ett par tusen kronor och dela den mellan grannarna. Eller baka en paj. Jag garanterar att det ger dig mer än det kostar. Smaklig höst!

 

 Fakta

Namn
Cecilia Larsson

Yrke
VD, räddar frukt, minskar matsvinn, gör goda produkter och affärer på Rescued Fruits AB

Bor
Helsingborg, ”Sveriges inkörsport/hamn för frukt och grönt”

För dig som vill veta mer och följa Rescued Fruits
www.rescuedfruits.se eller Facebook och Twitter

 

Cecilia Larsson, vd på det nystartade bolaget Rescued Fruits AB

Cecilia Larsson, vd på det nystartade bolaget Rescued Fruits AB

Dela
Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Print this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *