Intervju Helena Rimfors på Källagården


Äppelodling Källagården Österlen

Jag bromsar in på den skånska myllan vid Källagården en het dag i juli. Jag har haft gården under lupp i mer än ett halvår. Vi har följt varandras framfart på Instagram. När Matsvinnet utlyste tävlingen #matsvinnsmåndag vann Helena Rimfors från gården med sitt bidrag. Plötsligt ligger gården där, som en oas i utkanten av skånska Brösarp bakom ett ganska vanligt svenskt bostadsområde men på en idyllisk plats. Källagårdens frukodlingar tronar över norra Österlens böljande backar och producerar varje år ca 400 ton äpple som säljes i butiker runt om i landet.

Här arbetas det året runt för att odla så fina kvalitetsäpplen som under året ska säljas till Sveriges livsmedelsbutiker. 60 procent av svenska fruktodlare är anslutna till den ekonomiska föreningen Äppelriket. Föreningens huvudsyfte är att marknadsföra och sälja medlemmarnas frukt. De lagrar, sorterar och packar all frukt på ett centrallager på Österlen. De flesta fruktodlingarna i Sverige ligger i Skåne men några finns även några Småland, Blekinge och Östergötland.

Äppel och päron var länge några av få och kraftfulla källor till socker, frukt och C-vitamin som vi hade i Norden. De som odlar här för på så vis vidare ett viktigt agralt arv på våra breddgrader. Frukttäd är även en symbolisk och historisk symbol för fertilitet och upplysning, som när Eva och Adam åt av äpplet från kunskapens träd.

På sistone har svenska äpplen börjat bli populärt igen och det börjar poppa upp små och även mobila musterier som tar tillvara på frukt som ofta annars går till spillo i landets villaträdgårdar. Det beräknas att så mycket som 9 av 10 äpplen från privatpersoners fruktträd inte blir till mänsklig föda. Merparten ruttnar bort helt i onödan och med resultat att vi istället ger råttorna mat och sedan går och köper äpplen, inte sällan importerade och inte sällan besprutade, vilket har stor negativ klimatpåverkan och ibland också direkt negativa hälsoeffekter. Helt enkelt urdumt. Jag tycker att vi borde kunna enas om detta till säsongen 2016 (pika gärna alla du känner och din handlare om det):  

I september, oktober och en bit in i november borde inte ett enda äpple som säljs i svenska matbutiker vara importerat.

På Källagården är fruktodlingen basen tillsammans med lammen som betar på ägorna. Helena Rimfors, dotter till Jörgen Andersson och tredje generationen som arbetar med fruktodlingen. Det känns och syns att här brukas och vårdats på ett hållbart sätt. Den lilla pumpstationen till den lokala sjön som används för bevattning. Lammen betar och gödslar marken på samma gång. Ja, när de inte bryter sig loss, som baggarna gjorde när jag var där (video) för att palla äpplen vill säga..

Helena Källagården blommande äppelträd

Det faktum att alla fruktodlare i Äppelriket har en miljömärkning som bygger på ekologiska odlingsmetoder och stor miljöhänsyn gör att den biologiska mångfalden är påtaglig. Här har du som konsument makt att påverka. Välj och fråga efter svenska äpplen och päron året runt, för hälsans, en levande landsbygd, svenskt jordbruk och  arbetstillfällen och miljöns skull. Här odlas främst äppelsorterna Aroma, Discovery, Ingrid Marie och Frida och Gloster (Gloster som för övrigt allergiker brukar tåla).

Gårdens äpplen som håller högsta klass säljs som frukt i handeln. Den frukt som inte klarar de höga kvalitetskraven säljs som industrifrukt och blir till exempel äppelmos på Önos fabrik i Tollarp, som ägs av Orkla foods. Kvalitet “klass 1”  är den frukt som anses ha rätt utseende, så som storlek, färg och skadefri yta av skalet. Frukten säljs mestadels i lösvikt. Klass 1 ger den bästa ersättningen till odlaren. Skördesäsongen är från mitten augusti och in i november.

Att en generation ska kunna ta över efter en annan generation av jordbrukare var en naturlag i alla tider fram till modern tid. Om inte krig, olycka eller migration störde denna naturliga del i kretsloppet så tog det äldsta barnet över. Förutsatt att det var en son och inte en dotter under lång tid, kanske är det annorlunda idag? I modern tid har andelen kvinnor inom jordbruket ökat om än från mycket låga bastal. Den som äger eller förvaltar mark är oftast en man. Att fundera på för svenska politiker som gärna talar sig hesa om “gröna näringar” och “hållbart jordbruk”, är vilken fördel det vore att stimulera fler kvinnor att vilja bli jordbrukare och underlätta för arvsskiften till kvinnor! En tredjedel av våra svenska jordbrukare är över 65 år och merparten av dem är män även om andelen kvinnor ökar. Generationsskiften inom jordbruk är idag allt annat än självklart. 1,8 % av svenska folket har jordbruk som sysselsättning i någon form. Av dem har 40 % andra sysselsättningar än jordbruket. 4 % jobbar heltid som jordbrukare och heltid någon annanstans.

Därför gläder det mig extra att Helena är en kvinnlig jordbrukare med nyfikenhet och stora ambitioner. Hon är en sprudlande personlighet med energi och passion för allt som har med hennes arbete och liv på gården att göra. Att vara med och driva famijlejordbruket Källagården är ett livsval och en livsstil för henne. Hon bor tillsammans med sin sambo Petter på gården. På gården bor även Jörgen och Eva, samt turister i b&b delen. Vid skördesäsong arbetar ca 12  duktiga plockare hårt med sina mjuka händer under några intensiva månader.

Helena Rimfors Källagården

Varje år handplockas på Källagården ca 1000 bingar, de stora trälådorna som äpplena samlas upp i. 400 ton räknade Helena med att skörden blir i år.  

Frukt tillhör den kategori det slängs mest av i butik. Matsvinnet är alltså stort på frukt och grönt”. Jag frågar henne om var i kedjan hon tror “fruktsvinnet” uppstår, varför och vad kan vi göra åt det och hon svarar snabbt:

Producent kan främst se till att produkten håller högsta kvalitet och att kylkedjan inte bryts Butikerna och distributörerna behöver vara mer varsamma vid hanteringen av frukten så att den t ex inte blir kantstött. Frukten borde även exponeras i kyla, annars skenar mognaden. Jag kan väl tycka att konsumenterna borde vara mindre petiga med utseende och storlek. 

Helena är även utbildad inom naturturism och har arbetat som guide i vildmarken. Hon har en för jordbrukare okonventionellt förhållningssätt till att också öppna upp gården för besökare med sitt företag Jordnära Upplevelser. Man kan ett hyra rum i skånelängan på gården, vilket verkar vara ganska poppis och spås öka. I somras körde också Helena traktortåg med ett par hundra gäster i bingarna som äpplena annars samlas upp i. Det finns också en fin, liten obemannad gårdsförsäljning av must ifrån vilken jag köper hem 6 flaskor päron och 6 flaskor äppelmust av olika sort som vi lever gott av resten av sommaren samt ger bort ett par i present.

Äppeltåget går genom Källagården förbi Aroma-äpplen.

Vi tar en tur på området bland handmålade skyltar som markerar platser med klatschiga budskap på #äppelriket vid entrén #skidbacke (ja, faktiskt !) #biologiskmångfald på fält med gröngödsling av honungsfacelia. Helena kopplar om en bevattningsanordning som hängt upp sig #likeaboss. Vår träff går mot sitt slut. Jag känner historiens vingslag från utsikten ovanpå (!) den mäktiga bronsåldersgraven. Den här platsen har en själ. Den har sett och hört allt, den vet. Förhoppningsfull och med fantastisk must i bagaget avslutar jag vår träff. Helena lämnar mig och er läsare med några slutord:

Köp svenska äpplen, lägg dom i kylen, köp inte det billiga äppeljuicekoncentratet. Råvaran är sällan svensk även om man kan tro det.

Om du får chans att åka till Källagården (when in Skåne/Österlen) – ta den, alla dagar i veckan!

Fotograf för samtliga bilder är Petter Löfstedt

Bronsåldergrav och sädesäng på Källagården

Dela
Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Print this page

One thought on “Intervju Helena Rimfors på Källagården

  • 11 december, 2016 at 12:15
    Permalink

    Tack för ett fint möte och en mycket trevlig och viktig blogg! #matsvinnsfighter

    Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *