Här ligger en ko begraven

h//

matsvinnet-marten-thorslund

Mjölk. Smaka på ordet. Vad får det dig att känna? Den glädje jag kände när bilden ovan togs på en  skolutflykt i en haga då en i en flocken av unga kvigor nyfiket nosade på mig, är ett uttryck för den fascination inför kossorna som många bär på. När jag ser bilden slås jag av hur ovetandes jag varit om riktigt hur olyckliga många mjölkbönder verkar vara i vårt land. Det har ju skrivits en hel del om den senaste mjölkkrisen liksom om tidigare versioner. Men vem orkar läsa allt som skrivs och även om man skulle det, väldigt få kan på riktigt förstå sig på samhällsutveckling,  jordbruk och livsmedelsindustrin.

Mitt inlägg är en lekmans försök att förstå och förklara vad som luktar surt i den svenska livsmedelsproduktionen och specifikt inom mjölkbranschen. För en fördjupning rekommenderas här i Ann-Helen Meyer von Bremers artikel Uttåget ur det öppna landskapet.

Så vem ska man lita på: LRF, mejerierna, matbutikerna, Näringsdepartementet, mjölkbonden Martin, journalister som Ann-Helen? Eller på mig? Läs och granska gärna min text men håll god ton i debatten. Jag förbehåller mig rätten att inte publicera personangrepp och liknande.

 Kris i mellanmjölkens land

Jonas Gardell gav en av sina shower namnet ”På besök i mellanmjölkens land”. Man talar om att att (mellan)mjölken är något av det mest svenska vi har, tillsammans med röda stugor med vita knutar, mörka enformiga ensliga skogar, Bullerbyn och bilden av oss själva som lite duktigare än andra länder. Men så är inte fallet.

Det råder allt annat än smorgasbord-stämning i den svenska mejerinäringen numera vilket inte kan ha undgått någon. Eller svensk och svensk förresten, Arla som med sin kraftiga marknadsdominans i Sverige om ca 70 procent marknadsandelar är en tysk-dansk-svensk mejerijätte med världen som marknad. Arlas tillväxtmarknader fanns tills förra året i Ryssland då en viss militärinvasion på Europeiskt territorium (Krim, Ukraina) av en viss kamrat (?) Putin satte stopp i Arla-maskineriet genom först importstopp från och senda sanktioner mot Ryssland vilket drabbat mejerier som Valio och Arla mycket hårt. Numera siktar Arla på att Sydostasien, Sydamerika (Brasilien), Nordafrika (Egypten) och andra exotiska platser ska bli deras nya tillväxtregioner.

Den allenarådande tillväxten finns nämligen inte längre på Arlas klassiska markader som Norden, Tyskland och England. Nyligen invigde därför Prins Frederik av Danmark det nya Asien-kontoret i Kuala Lumpur, Malaysia under pompa och ståt. Arla har annars sitt huvudkontor i Viby i Danmark och känns mest som en dansk angelägenhet.

Vill man få en väldigt kort sammanfattning om problemet i branschen kan detta inlägg av mjölkbonden Martin Moreaus vara läsvärt.

Är mjölkkrisen då ens ett problem eller bara en naturlig utveckling där Sverige gått från industrination till postindustriellt kunskapsamhälle? Borde vi alls producera mjölk i Sverige en bit in i 2000-talet?  Jag tycker att vi borde det. Liksom att vi behöver ett hållbart och stolt svenskt jordbruk. Vi har det väldigt väl förspänt i vårt avlånga land för att både ställa om till kunskapssamhället och till ett mer hållbart jordbruk samtidigt som vi kan leva lite lyckligare och må lite bättre i vår arbetsdag och i våra privatliv. Låter det som en utopi? Läsa hela inlägget och kommentera gärna vad du tycker.

Mjölkkonsumtion och mjölkpris förr och nu

Man kan i Jordbruksverkets översiktliga statistik se att mjölkkonsumtionen från 50-talet till 2013 stadigt minskat, på senare år med ca 11 liter per person och år. Mjölkpriset som bönderna enligt samma källa erhåller är relativt jämnt men på historiskt sett lägre nivå sedan 80-talet liksom konsumentpriset som också varit likvärdigt under samma period.

Vill du få dig en historielektion i hur mjölkens förr kunde köpas direkt av bonden eller i mataffären ska man läsa Ann-Helen Meyer von Bremen (mest känd från Historieätarna på SVT) och Anna Sjögrens artikel i SvD från 2011, från tiden innan den infekterade stämningen som nu råder.
Under bygget av det svenska folkhemmet backade sossar, centerpartister och övriga politiker upp ”Big Dairy”. Man skapade Livsmedelsverket av lite samma skäl. Staten skulle genom indirekt ägande och en politiserad och starkt förankrad ”mjölkmaskineri” producera mjölk och kontrollera kvalitén och värna om medborgarnas hälsa. Låt oss heller inte glömma att svensk mjölk varit ”big business” i Sverige och världen. Svenska Alva Laval var en av de stora industrierna i Sverige  första halvan av 1900-talet och revolutionerade den svenska och internationella mjölknäringen. Numera är svensk beställningar mycket liten del av verksamheten.

Mjölkupproret 2015

Så tillbaka till mjölken. Arlas koncernchefen Peder Tuborgh förklarade i februari 2015 att man gjort allt man kunnat och förklarar att det hårda läget för gnetande svenska och andra mjölkbönder beror på den internationell mjölkkris som verkar ha börjat i Nya Zeeland.  Därför startades mjölkupproret riktat mot just Arla, som kunde följas på ledarsidor men även inlägg som stödjer fortsatt köp av mjölk an t ex Arla. Också på Twitter under hashtaggen #mjölkupproret finns en del att läsa. Ett inlägg bland alla är detta från 2012 som har intressanta kommentarer som avslöjar en del har varit ruttet och att missnöjet stort under lång tid.

Orsak och verkan 

En mjölkbonde om dagen tvingas stänga för gott i Sverige. Fler än 75 000 mjölkgårdar har lagts ner under de senaste 40 åren. Är det ett problem? Kanske inte om man är vegan och tror att kossor är roten till våra miljöproblemen och att mjölk är mord.

Men det veganer måste inse är att vegandieten inte bara leder till låga utsläpp av växthusgaser (helt sant) utan också skövlar regnskog och leder till massutrotning av djur genom de monokulturer som sker än 90 % av världens vete (spannmål), sojan, mm är ett resultat. Det i sin tur är en livslögn (!) som veganer, vegetarianer och hållbarhetsivrare utan kunskap om orsakssamband, lever och just nu frodas väldigt väl på. Här ett kort sammandrag av en bok (PDF), som erbjuds omnivorer, veganer och vegetarianer, som boktips från en  f d vegan, som fortfarande titulerar sig feminist och miljöaktivist Lierre Keith i boken. Försök läsa boken med öppna ögon. Det underlättar mycket. Dagens debattklimat och kunskapsnivån om orsak och verkan inom naturvetenskap och samhällsutveckling lämnar en hel att önska. Mer om det under Orsak

Problematiskt blir det däremot för bönderna i den avbefolkade glesbygden och att branschen tappar detfåkvarvarande bönder och de som de sysselsätter och vad de kämpat hela sina liv för.

I grunden kommer problemet sig av den vikande efterfrågan kombination med en överproduktionen på världsmarknaden. Någon får alltid betala (med utebliven order, lägre lön, sämre djurhållning osv) för att någon annan får en order. Om Arla, Danone, Nestlé och de andra multinationella mejerijättarna kan köpa mjölk för halva priset och sälja den med bättre vinst utan att bryta mot några lagar kommer de förstås göra det i sina aktieägares bästa intresse,oavsett vad de hävdar att de är ett härligt gäng, ett ”bondekooperativ”.

Det är redan ett faktum att en del mjölk importeras. Det är ett annat faktum att merparten av mjölken går åt till annat än mjölk, yoghurt, fil, ost osv. Ungefär hälften av allt smör, ostar (var tredje hårdost), yoghurt, kvarg importeras från andra länder. I Arlas fall är det importerad mjölk så länge det inte är märkt med den röda kossan eller den nya blågula mjölkkannan.

Utländska kossor lever generellt sätt ett avsevärt sämre liv än sina svenska kusiner. Inte sällan har den importerade mejeriprodukterna kommit från kor som ätit GMO-grödor, pumpas fulla med antibiotika och mår och behandlas illa. Det är din mat vi pratar om. Det utgör i sin tur, efter att du ätit och druckit den, sedan dig som fysisk varelse.

Arla var Sveriges 8:e största annonsör 2014 och ökade sina reklaminvesteringar stort jämfört med året innan. Även om branschen har minskat i betydelse är man fortfarande mäktiga. Ett exemplet som kändes på gränsen till desperat var när LRF Mjölk nyligen stämde Oatly för vilseledande reklam. Processen är inte uppgjord än. Så här kommenterar LRF Mjölk det hela. Bedöm själva.

Mjölklobbyn Svensk Mjölk utgörs av LRF Mjölk, Arla, som också äger Norrmejerier, Milko, Skånemejerier, som ägs av franska mejerijätten Danone m fl. Det har bedrivit en framgångsrik lobbyism under många år.

Som ett resultat av mjölkkrisen inom Arla fick den kritiserade före detta VD:n, Henri de Sauvage Nolting sluta på Arla. Han har nu landat med båda fötterna på jorden som ny VD och koncernchef på Cloetta.

Mat och klimat

Jag kan inte prata om mejerinäringen och utelämna klimatet och den resursåtgång och påverkan på biologisk mångfald den har. Men först måste vi skilja på nötkreatur, avsedda för kött och mjölkkor (mejerinäringen). Det är inte samma sak även om de grundas på olika raser av samma djur. Deras klimatpåverkan är därmed väsentligt olika. Men om man ska förenkla det som bara väldigt få kan ha undgått: kött och mejeriprodukter är lite förenklat några av de livsmedel som kräver mest vatten, energi och har störst utsläpp av växthusgaser vilka leder till klimatförändringar.

Men lika lite som att jag skulle berätta för en ingenjör hur hen ska utföra sitt jobb som jag inte förstår mig på, ska en vegan berätta för bönderna att deras kossors metanavgång är orsaken till att planeten löper amok. Det mest illusoriska och kontraproduktiva lösningen för att tackla klimatutmaningar och den biologiska utarmningen som råder i jordbrukets spår, är att tro att rekommendationerna i filmer som Cowspiracy är att likställa med fakta. Den filmen är en partsinlaga från dess veganska producenter. Vi måste lära oss att skilja på fakta och ”fakta” see this website.

Växthusgaser från nötkreatur (och andra idisslare men i mindre omfattning) kommer ifrån:

  • Djuren rapar och fiser metan som är en 21 gånger värre växthusgas än koldioxid (dessutom uppstår lustgas vid gödsel) .
  • Energiåtgången inom mjölkproduktionen är mycket stor, både till kylning, uppvärmning av och till stor del beroende på diesel och andra fossila drivmedel
  • Transporter till och från alla mellanled med obrutna kylkedjor osv vilket kräver fossila drivmedel (biodiesel finns förstås men används i mycket liten omfattning)

Den globala uppvärmningen är extremt komplex och att sluta äta kött och mejeri kommer inte rädda människans särställning på planeten. Det skulle däremot ge en massa oönskade effekter vilket jag beskriver här och i inlägget En sång om kött.  Att halvera vårt matsvinn vore däremot ett mycket mer konstruktivt och betydande steg på vägen mot en mindre tärande mänsklig livsföring än vad som är fallet idag och för att motverka den massutrotning som nu sker i jordbrukets spår.

Globalisering, specialisering och behovet av en svensk jordbruksminister

Idén med globalisering och fria marknader är att varje land ska fokusera på att specialisera sig på och därigenom effektivisera den globala ekonomin och handeln för att i sin tur stimulera tillväxt vilket borde leda till sysselsättning osv. En effekt är att vi alla konkurrerar med resten av världen. Problemet inom livsmedelsindustrin är att jordbruket är att följer samma regler eller logik som många andra marknader. Dels eftersom det handlar om levande djurs väl och ve. Så i stället för att konkurrera med resten av världen hela tiden borde vi kanske börja med att se om vår eget hus vår egen hage och på så sätt minska vår import av mat och därigenom vår exponering för omvärldens fluktuerande livsmedelspriser och andra osäkerhetsfaktorer.

Om vi hade haft en fri och oreglerad livsmedelsmarknad hade vi haft en helt annan jordbruk och en ganska annorlunda värld idag. Vårt klot hade då faktiskt sett annorlunda ut och haft en väsentligt annan sammansättning av människor och djur, ekosystem och biotoper än idag.

Men eftersom jordbruket inte är som vilken annan näring som helst, eftersom vi måste äta för att leva och må bra och eftersom vår hälsa, kultur och enorma statliga intressen och belopp står på spel så subventioneras och särbehandlas jordbruket.  Så måste det fortsätta göras inom överskådlig tid. Jordbruksstöden är den största enskilda kostnadsposten i EUs budget. Detta omfattar allt ifrån boskapsskötsel till spannmål och allt annat jordbruk.

Det som skett inom jordbruket sedan länge är vad som inom nationalekonomin kallas för ett marknadsmisslyckande. Kraften med globaliseringen går knappast att underskatta och mjölkkrisen är ett direkt resultat av den som vi nu lärt oss. Svensk mejerinäring går inte på export i någon stor omfattning, även om det finns en förväntning om det både inom näringen och livsmedelsstrategin från regeringen.

Våra mjölkkor gör det däremot, som ett resultat av nedläggningarna i mjölkkrisens spår och på grund av den goda svenska djurhållning vilket ger kossor med bra avkastning. Det är helt enkelt klok ekonomi för indiska mejerinäringen att köpa upp konkursade mjölkbönders svenska kobestånd och frakta dem till Indien för resterande delen av sina liv.
Detta fungerar som ett illustrativt exempel på hur marknadsekonomiska systemet är illa lämpat att styra oreglerat inom jordbruk och livsmedelsindustrin. Det kan knappast vara vettigt att vi lägger ner en industri och skeppar kossor till andra sidan jorden för att lite senare kan köpa lite billigare mjölk från europeiska och indiska bönder. Detta är bara ett av skälen till varför vi lär behöva kräva mer av alla de ansvariga partierna för den i dagarna presenterade svenska livsmedelsstrategin. Börja med att kräva en svensk jordbruksminister till valet 2018.

Med detta vill jag säga att marknadskrafterna inte råder eller kan råda inom jordbruket. För om nuvarande trender håller i sig och om vi slopar subventioner och slutar äta kött från idisslare och dricker och äter ännu mindre mejeriprodukter och om marknaden får fritt spelrum kommer Sverige på 50 års sikt bestå av 15 miljoner invånare i ett litet fåtal storstäder omgivna av granskog och en övergiven och igenvuxen gles glesbygd. Därför vore det bra med en livskraftig debatt om jordbrukets plats i Sverige. Därför behöver vi en mer visionär och konkret långsiktig livsmedelsstrategi. Därför är det synd att den debatten och den strategin inte finns i Sverige idag. Vi har fantastiska förutsättningar i vårt land men de förvaltas inte på ett konstruktivt sätt. Just därför är det extra märkligt att vi inte respekterar de levande djuren eller mjölkbonden eller näringslivet och den levande (?) landsbygden när vi häller ut mejerivaror i vasken och i soporna, som vi gör idag. Vi behöver t ex ta kossan vid hornen och tackla frågan om datummärkningen har spelat ut sin roll i nuvarande form.

Krama varandra i mellanmjölken land

Debatten köttätare, mejeri, veganer och vegetarianer präglas av skyttegravsmentalitet, kortsiktighet och brist på perspektiv, kunskap och visioner bland konsumenter/hushåll och inom politiken. Vi kommer ingenstans inom klimatarbetet och samhällsutvecklingen utan samysn, nyans och ömsesidig respekt. Gör något konstruktivt istället för att klanka ner på andra människors livsföring och sätt dig in i sakfrågorna. Hjälp naturen och samhället på traven genom att respektera maten och de svenska mjölkböndernas arbete.

Nu kör vi mot #nollmatsvinn och #20procentbattrevarld!

Dela
Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Print this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *