En sång om kött

Originaltitel Ready... Fotograf Riccardo Cuppini under Flickr CC licens https://www.flickr.com/photos/cuppini

Originaltitel Ready… Fotograf Riccardo Cuppini
under Flickr CC licens
https://www.flickr.com/photos/cuppini

Del 1, inklusive en sång om kött

Jag vill börja att tydligt berätta att:

  1. Jag är köttätare/allätare/omnivor, och jag har alltid varit det och lär så förbli.
  2. Däremot äter jag med måtta och min egen och min familjs köttkonsumtion liksom maten i övrigt, präglas av kvalitet och variation över säsong, aktivitetsnivå mm. Jag gissar att vi minskat vår köttkonsumtion på sistone och lär så fortsätta.

Ovan två punkter betyder, som detta inlägg ska visa, däremot inte att jag inte grubblar på frågan att äta kött, och framförallt vilken typ av kött, ur etiskt perspektiv och ekologiskt perspektiv. Framförallt utifrån vad vi gör med naturen inom rådande konventionella jordbrukssystem, oavhängigt kött eller vegetabilier.

Alla verkar ju ha en åsikt om kött idag så naturligtvis har även jag det. Jag vill och kan däremot inte med detta inlägg berätta vad som är rätt och fel för dig men istället ser jag på det utifrån ett samhällsperspektiv och utifrån en hållbar utveckling.
Det finns aspekter med köttätandet och köttindustrin som alltför sällan tas upp och som är mycket viktigt att belysa vilket jag avser göra i detta inlägg men även tar upp till viss del i matmanifest och i inlägget Här ligger en ko begraven.

Perspektiv på ”kött är mord” och biodiversitetsförluster

Vår konsumtion av kött har dubbleras på 40 år (se Köttkonsumtion och klimatpåverkan, nedan). Skälen är bl a ökat ekonomiskt välstånd och tillgång till billig energi (olja/fossil). Politiska och ekonomiska reformer och globaliseringens krafter har sedan mitten av 1900-talet till dags dato har lagt grunden för omfattande strukturomvandlingar inom jordbruket i stora delar av världen. I kombination med livsmedelsbranschens utveckling och transnationella företags expansion och reformer har frihandel, globalisering och politisk vilja och brist på vilja lett oss dit, där vi är idag.

Många forskare är överens om att vi har lämnat den tidsålder vi levt i under de senaste 11 700 år, Holocen, och nu befinner vi oss i en helt ny tidsålder, Antropocen. Det som är nytt är att för första gången i Jordens 4,5 miljarder historia, är att det en levande art, homo sapiens sapiens, som skapat en tidsålder. Vi, människan är nu den drivande kraften för hela planetens utveckling. Och det ser som bekant inte så positivt ut. Läs vad framsynta Stockholm Resilience Center, med Johan Rockström i spetsen, skriver i sin senaste utgåva av Planetary Boundries. Och gissa två gånger vad som varit en av de största faktorerna som vi har haft på planeten. Människan.

Du blir vad du äter

Istället för att kasta skit på varandra, idisslarna, veganerna och deras banemän och konsumenter, så vore det bra att rikta strålkastaren till sin egen tallrik. Och till vilka intressen som skapat den. En vegansk diet betyder inte att djur inte dödas för att vederbörande ska kunna ätas. Det kan t om vara precis det omvända. Jordbrukets monokultorer och en kallhamrad livsmedelsindustri har skapar 95 % av vad vi äter idag. Den gröna dieten har garanterat dödat minst lika många djur, kanske rent av flera arter, som en diet baserad på animalier och vegetabilier har.

Det kan kännas svårt att acceptera och att inte fördöma andra som man tycker handlar moraliskt fel. Men ingen villl höra på någon som bedömer andras val av mat och livsstil som destruktivt och moraliskt fel. Ännu mindre en som upphöjer sitt eget dito.  Därför vill jag vara försiktig men det och hoppas att det inte tas emot som att jag sitter på höga hästar.

Men eftersom detta är en av vår tids stora utmaningar: att lyfta fram fakta och skapa förståelse för basala naturvetenskapliga principer liksom kunskap om vår gemensamma historia som köttätare under många hundratusentals år.

Hälsa och fara

Inte desto mindre lär vi behöva äta mindre kött framöver. I utbyte mot bra kött. Stora delar av den rika delen av världen har fördubblar vår köttkonsumtion sedan ungefär 1970-talet.  I Sverige är så fallet.
Samtidigt ökar ohälsotalen och en stor del tillskrivs våra livsstil, mat, fysisk aktivitet och psykisk (o)hälsa.
Vi äter fel livsmedel och för mycket av vissa varor t ex kött. Vi får i oss ungefär dubbla mängden protein som vi dagligen behöver. Framförallt äter vi fel kött, fabrikskött, factory farming på engelska, och till hälften importerat kött, inte sällan av dålig kvalitet, med antibiotika och uppväxt med inte sällan embarmerligt dålig djurhållning. Det ekologiska avtryck och hälsoeffekterna av att äta dålig mat, inte kött som sådant, är det som ödeläggande vår hälsa och planeten Jorden.

Ändå är trenden är att öka produktionen, sälja mer och att sälja proteinberikade livsmedel. Visst ringer det falsk och märkvärdigt ihåligt? Politiker fortsätter liksom FN och WHO att orkestrerar att vi ska öka vår livsmedelsproduktion, trots att jordens resurser är otvivelaktigt överansträngda till bristningsgränsen.

Det enda vettiga och hållbara är nog trots allt att vi i de rika länderna med störst animaliekonsumtion minskar vår konsumtion mejeri och kött, framförallt den importerade delen i Sveriges fall. Vi redan producerar redan dubbelt så mycket livsmedel som vi behöver och slänger sedan 1/3. Det är här vi borde fokusera! Vi behöver ställa ansvariga myndigheter, ministrar, regeringar, FN, kommuner, livsmedelshandlare,matbutiker och och själva till svars.

Hur 195 miljoner bilder kan ha fel

En illustration för hur vi i urbana samhällen lever vi så långt ifrån mjölkbönder och jordbruk är att välvilliga hipsters inbillar sig att de lever ”hållbart” genom att handla en vegetarisk smörgås/wrap/sallad på Pressbyrån, 7 Eleven, raw food-caféet eller mataffären. Man tar gärna en bild på den processade drickyoghurten eller smaklösa paleo, rawfood-maten, proteinberikade kvargen eller vad den rådande mattrenden har fått dig att vilja äta. Hen sväljer ner det hela med eller latte på rättvisemärkt kaffe och havremjölk, eller överprisad färskpressad juice och laddar upp bilden på Facebook, Instagram, Snapchat med hastags såsom #foodie #foodporn #cleaneating och #wownocow.

Fler än 195 miljoner matbilder finns idag på Instagram under hashtagen #food. Ännu värre är kanske att vi är så skadade att en hashtag som går ut på en ätstörning: #cleaneating ger 26 miljoner träffar. Mer om detta i denna roliga sammanfattning på engelska.

Kvalitet, pris och medvetna matinköp påverkar matsvinnet

Valet bör enligt mitt sätt att se det (även utifrån vad veganer vill åstadkomma) inte stå mellan av kött eller veganism utan snarare och typ av kött samt de alternativa formerna av mat och vad de ger likvärdig form av näring, protein och matintag. Det har samtidigt stor betydelse också för matsvinnet genom att:

Det pris vi betalar och den känsla och relation vi skapar till vad vi äter påverkar i hög grad om vi äter upp maten eller kan tänka oss att hantera maten respektlöst och låta den gå oäten i soporna. Så enkelt kan det vara!

Det talas idag om om köttimport, kötthantverk, köttboom, köttångest, klimatkött, gräsbetat och naturbetat kött, etiskt kött, ja t o m odlat kött och insektsmjöl. Vi ger kycklingar fiskmjöl i fågelköttsindustrin och odlad lax äter bl a nedmalda kycklingar till mjöl/pellets. Hur galet är inte det? Ser ni dem som deras naturlig matkälla? Nä, just det. Och hur är det då med människor de senaste 150 000 eller så åren samt våra förfäder. Vad åt dem? Kött är så djupt förankrat i vår kultur, t em vårt DNA, som behöver aminosyror för att överleva att det naturliga inte är veganism.

Jag har skrivit om texten till barnsången Idas sommarvisa för att lätta mig. Sitter ni ner? Nu kör vi!

Låt mig presentera Matsvinnets köttvisa

Text: Mårten Thorslund
Musik: Georg Riedel

Du kan inte ta det på allvar
att alla ska döda sin mat
Vi gör som vi vant oss och blundar
när köttet ska läggas på fat
För nånstans därinne det bultar
ett hjärta som bankar och slår
Så klarar du inte att ha ihjäl
de djur som vår matlust utstår

Vi är ju som löven i vinden
och fisken som död strömmar med
Fast skola vi om oss till mördare
blott för att få äta med sked?
Det fyller sitt syfte att livet ut
ha skygglappar på varje dag
Att möta sig själv i sitt dödande
det bör ändå tjäna oss bra

Ty vetskap att välja sitt mord med lust
kan låta brutalt men ändå
Jag hävdar att visan jag sjunger på
kan tjäna som läxa också
För väljer du noggrant din mat för dan’
betalar det pris som är värt
så verkar du för våra barnbarnsbarn
och alla som har livet kärt.

Hur kändes det? Har jag begått lustmord på en barnklassiker och förstört din upplevelse av barns skolavslutningar? Uppfriskande? Chockerande? Det borde inte vara något av det. Det borde sitta i vårt DNA. Nu fortsätter inlägget med del 2

Del 2

Etik, moral, kött och veganism

Etiken med dagens djurhållning är den bit som jag personligen har störst problem med och som är främsta skälet till att välja kött med omsorg. Faktiskt mer så än klimatet och då är jag nog ändå vad professorn i miljövetenskap Johan Rockström kallar för planetära förvaltare.

Oavsett om du är köttätare, vegetarian eller vegan rekommenderar jag att du funderar på vad som hände om merparten av mänskligheten slutade äta kött. Var skulle t ex den ekologiska grönsakerna odlas med om alla kossor, grisar, lamm, hästar och andra ”gödselproducenter” försvann? Hur skulle naturen se ut? Det är svårt att föreställa sig men den skulle se helt annorlunda ut och vi skulle få jobba hårt för att behålla vår hälsa och leva de liv många tar för givna. Samhälle är uppbyggts under årtusenden på boskapsskötsel. Veganer hävdar ofta att det enda rätta är att lägga ner all köttproduktion, men det tror jag skulle riskera att ställa till med enorm skada på folkhälsa och jorden såsom vi känner den.

Under 2015 fick filmen Cowspiracy enromt genomslag. Jag måste medge att den är medryckande, så jag förstår helt fullt dess popularitet också givet att 2015 var ”supermiljöåret” som går till världshistorien. Problemet är bara att den baseras på allvarliga faktafel. Fakta är istället att den är skriven som en partsinlaga från veganer. Lite som om Miljtärmakten skulle göra en film för att rekrytera militärer i tider av ansträngs försvarspolitiskt läge. Den har absolut sina poänger men den största poäng filmen försöker göra, nämligen att köttlobbyn delar säng och finansierar miljörörelsen i USA, tappas helt bort i något luddigt insinuerande. Och utsläppen och näringsläckage från nötboskap/boskap behandlas alltför lättvindigt. Samt att filmen har ett väldigt amerikanskt perspektiv. Man måste skilja på fakta och fiktion, land och land, kött och kött, don och person. Framförallt missas den helt avgörande detalj: allt beror på vilket kött du äter eller vad du ersätter köttet med!

I tider av djupa skyttegravar och surrandet kring filmen Cowspiracy konstaterar jag därför att:

  1. tveklöst behöver vår köttkonsumtion minska om vi ska klara klimatutmaningen
  2. men det innebär inte automatiskt att välja bort kött.
  3. ..däremot bör vi välja bra kött, som oftast kostar mer
  4. En vegetarisk kosthållning har heller inte automatiskt ett lägre fossilt avtryck än kött, trots att debatten verkar ge sken av det.
  5. En kost som innehåller stor andel klimatsmarta animalier kan ha ett lägre fossilt avtryck än en vegetarisk kost med ”fel” (läs klimatosmart”) avtryck.
  6. Det här borde vi diskutera mer, vem är med mig?

Det finns mycket att säga och önska om hur boskapsskötsel bedrivs runt om i världen men att sluta äta kött ser jag snarast som degenererande och hotande för hälsan, klimatet och livsmedelssäkerheten. Det är däremot helt avgörande att vi betalar för kvalitet och agerar som kravställande, upplysta konsumenter.

Vi bör äta tillräckligt (knappast ett problem i vår del av världen..) men inte överdrivet mycket kött och sant variera proteinkällor, byta ut mot större andel (klimatsmarta) baljväxter och vegetabilier samt att som betala (mer) för (högre) kvalitet och bättre djurhållning.

Veganism och klimatpåverkan

För att en vegetarisk kost ska vara klimatsmart, t o m mer klimatsmart än animalisk kost, måste vi ersätta protein och näringsämnen ifrån kött med stora mängder framförallt baljväxter. Man kan bli allvaligt sjuk och lurar sig själv och andra om man tror att man kan ersätta kött med sallad och potatis. Läs fritt här det första kapitlet i f d veganen Lierre Keiths bok The Vegetarian Myth: Food, Justice and Sustainabilityhär. Man behöver äta väldigt stora mängder baljväxter och man behöver veta avtrycket de ger. Linser, bönor, tofu och labb-produkter som quorn och växtbaserade substitut har alla importerats långvägaifrån och inte sällan producerats med mycket stora negativa sociala, ekonomiska och ekologiska avtryck.

Min källa är bl a Lierre Keith, Ann-Helen Meyer von Bremen, som också skriver bra böcker på temat mat och hållbarhet och bloggar. Jag tipsade också gärna om en brittisk undersökning som kom fram till att vi behöver äta 2,5-3 ggr mer tofu, quorn och baljväxter (främst baljväxter) i volym för att det ska motsvara köttkonsumtionen i form av protein. Då har vi ändå inte fått i oss alla andra nyttigheter som finns i rött kött.

Veganer och vegetarianer och vi andra bör ur klimatperspektiv helt bör avstå från importerad, växthusodlad, konstbevattnad konventionellt odlade grönsaker som inte är i säsong på den plats där du bor (eller så nära som möjligt) och alla monokultorer. Det är tyvärr helt omöjligt.

Köttkonsumtion och klimatpåverkan

Andelen kött i vår kost har ökat mycket kraftigt under hela 1900-talet i stora delar av världen. Vi äter mångfalt den mängd vi gjort för bara ett par decennier sedan, medan folkhälsan inte förbättrats, tvärtom. Vi äter också mer protein och kött än vad vi behöver. Framförallt har mängden kött och främst nötkött och fisk ökat kraftigt sedan främst sedan mitten på 80-talet till idag. Av världens största köttkonsumerande nationer är USA ”värst” med 124 kilo per person och år följt av Australien och Nya Zealand. Sverige låg 2009 på plats 37 med ca 80 kilo, men idag har vi ökat till nära 90 kilo per person och år.

Korrelationen mellan världsmarknadspriset på olja (billig fossil energi) som jordbruket och transporterna är helt beroende av, är närmast total. Den enda gången konsumtionen går ner är efter oljekrisen i slutet på 70-talet. Sveriges köttkonsumtion har ökat från 50-60 kilo per person och år på 50-70-talet till dagens knappa 90 kilo per person och år. Ingen liten ökning.. Tyvärr är det också importerat kött som har kraftigt ökat på bekostnad av den inhemska produktionen. Det innebär ett kraftigt ökat stress och påverkan på klimatet och vattenreserverna. Bilderna nedan gör det hela tydligt och klart.

Svensk köttkonsumtion total och direkt kilo per person och år Källa: https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2013/01/23/skillnaden-mellan-direktkonsumtion-och-totalkonsumtion-av-kott/

Svensk köttkonsumtion total och direkt kilo per person och år
Källa: https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2013/01/23/skillnaden-mellan-direktkonsumtion-och-totalkonsumtion-av-kott/

 

Svenskproducerat kött som andel av den totala svenska konsumtionen. Källa Jordbruksverket (2015): https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2016/01/07/vad-vet-du-om-jordbruket-i-sverige-fraga-10-kottkonsumtionen/

Svenskproducerat kött som andel av den totala svenska konsumtionen. Källa Jordbruksverket (2015): https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2016/01/07/vad-vet-du-om-jordbruket-i-sverige-fraga-10-kottkonsumtionen/

Just nu råder dessutom närmast en träningsfrenesi och ny köttdiet, LCHF och liknande, som syftar till att minimera kolhydrater och maximera proteinintag, främst då från animaliska proteinkällor. I kölvattnet av detta har skapats en veritabel köttätarboom. Detta är inte rätt. Alla former av grillat och stekt nöt- och fläskkött och hamburgare är numera supertrendigt. Men minst lika trendigt har det blivit i vissa delar av samhället, främst i urbana miljöer, att bli vegan. Ofta är förevändningen både etik och miljöhänsyn.

Värt att notera igen är att kött är ett generiskt uttryck. Skillnaden i klimatpåverkan som en kanin eller höna som fötts upp på en bakgård i som ätit matresterna från hushållet är en extremt jämfört med  typ av kött. Att äta nötkött från t ex Sydamerika när resultatet är vedervärdiga livsförhållanden, avverkad regnskog för att skapa betesmark för tiotusentals miljoner kor (totalt finns 212 miljoner kor i Brasilien ensamt..) bara för att vi sparar 100 kronor per kilo här hemma till fredagsmyset är inget annat än ihålig konsumism. Är kött dyrt tycker du? Det har aldrig varit billigare! Och, desto större skäl att köpa små mängder, kvalitetskött, gärna lokalt/svenskt kött i säsong, som kommer från djur som mått bättre när de var i livet.

Ett rimligt avstamp är att läsa WWF:s Köttguide, som även gäller för fisk. Att mänsklig köttkonsumtion har mycket stor klimatpåverkan står alltså utom all tvivel. Du vet redan om det.

Köttindustrins olika kategorier och dess påverkan

Fågel

Fågel är ofta liktydigt med kyckling sett till produktion. Kycklingproduktionen är en av de som ökat kraftigast i världen under senaste decennier. Jag skulle aldrig köpa chicken nuggets eller liknande produkter till mig själv eller mina barn. Jag skulle heller knappast köpa. Storindustriell kycklingproduktion är inget vi är immuna från heller i Sverige och den, liksom gris och annan djurhållning, lämpar sig inte heller direkt för TV s a s. Ändå och kanske just därför kan Dokument Inifrån på SVT om svensk kycklingindustri, som nu finns här på SVT Play, vara mycket sevärd.

Enda gången billig kyckling slinker ner i min mage är på en snabb/billig indisk/thai-lunch på mindre noga utvald lokal. För det låga priset får vi betala med ett dåligt samvete för det liv den stackars kycklingen haft.

Fråga gärna efter hel fågel i butik, helst svensk, vild om du kan, det kan finnas i en delikatessdisken eller saluhallen men behöver inte kosta så mycket. Köp också gärna fryst t ex  kycklinglever, grilla eller gör egen paté eller pastej. Gott, klimatsmart och nyttigt!

Fläskkött

Glada grisar med knorr är ett talesätt medan 90 procent av grisköttet du är med stor sannolikhet är uppvuxet i en veritabel grisfabrik, där djuren under sina tragiska liv knappt ser dagens ljus och än mindre kommer utanför huset de fötts i. Världen största producenter av fläskkött är Kina, USA och Brasilien. Av världens knappa miljard grisar lever många under sådana livsförhållanden att det är en skam att vi alls behandlar djuren på det sättet, än värre att vi äter det köttet.

Danmark ligger också högt upp på listan på elfte plats i världen med 13 miljoner grisar. Alltså 2,3 grisar per dansk person. Jag kan lova dig att inte många usenav dessa bökar i myllan eller ens ser dagsljus. Vad jag vill säga är: köp inte dansk fläskfilé (eller dylikt) för 59 kr kilot! Nej, aldrig. Det är att bejaka den typen av grovt förnedrande djurhållning. Det kan verka svårt men du bör ur etiskt perspektiv överväga att ibland tacka nej till t ex billigt grisköttet (och fråga varifrån det kommer) och inte köttet är ekologiskt eller liknande och helst svenskt.

Nötkött

Det fanns ungefär 1,5 miljarder kossor på vår planer 2011. En ansenlig mängd. Brasilien, som jag återkommer till straxt toppar listan med 212 miljoner nötkreatur. Se hela listan här av världens top 10-länder för nötboskap. Nötkött kan både vara både det sämsta du kan äta ur både klimat- och hälsoperspektiv men också både nödvändigt, hälsosamt och en god gärning för svenska arbetstillfällen, jordklotet och klimatet. Främst men förstår lite generaliserande gäller det när man väljer svenskt/lokalproducerat kött och betala lite extra för kvalitet.

I gigantiska, ofta syd- och nordamerikanska boskapsfarmer råder en helt annan verklighet och mentalitet. Korna äter bara kraftfoder, vilket de inte är gjorda för, men som de snabbt växer av och blir redo för slakt. 80-90 % av världens samlade (och erkänt miljövidriga) produktion av soja-bönor och majs går till djurfoder.

USA är förvisso ett kapitel för sig, som gärna kan studeras på denna sida men tillvägagångssättet är detsamma och fodret exporteras och köps in av också svenskt och europeiskt jordbruk och boskapsbesättningar.

Djur som ensidigt tvingas äta kraftfoder kan inte hantera det och de lever för trångt och ohygiensikt gör att de proppas fulla med antibiotika för att kunna klara livhanken till slakten efter ett deprimerande storindustriellt liv. I värsta fall har djuren levt sina tragiska liv på gigantiska farmar som exploaterats från vilken regnskog avverkats och kanske också urbefolkning tvingats bort. Det är troligen det sämsta man kan göra sett utifrån klimatperspektiv, ekologiskt och utifrån socialt hållbarhet.

Så ett mer upplyftande exempel på bra svenskt kött som du kan hitta i handeln är kött från Hälsingestintan. Istället för t ex ”naturkött” (i motsats till vaddå, syntetiskt/odlat kött..?!) från t ex Uruguy rekommenderas en biff från Hälsingestintan eller liknande uppfödare och att ni lyssnar till podcasten ”Måste allt vara eko”.

Lamm

Lamm tror många borde ge mindre avtryck och leva lyckligare liv än nötdjur och även här är det lätt att generalisera, men jämför man en svensk hage och ladugård betad och besatt av lamm respektive nöt/kossor ger lamm ett mindre men inte alls oanseligt fossilt avtryck. I övrigt kan sägas om lamm att de utgör liten del till totala volymen djur för köttindustrin.

Alla betande djur släpper nämligen ut stora mängder metan genom sit idisslande och genom via gödselhögar leder det till övergödning genom kväveläckage. Dessutom är energiåtgången för att hålla djurens stallar uppvärmda liksom kraftfoder som ofta imorterats osv bidragande till den stora energiåtgången och vattenåtgången för att föda upp boskap. Naturvårdsverket har ett bra sätt att illustrera varför jordbruket ger så stora fossila utsläpp med nedan bild. Ursprunget är denna artikel.

https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/begransadklimatpaverkan/kottochklimat.4.32b12c7f12940112a7c800011009.html

Bild: Susanna Degaardt

Fisk och skaldjur

Jag har tidigare beskrivit kort om mat från havet i inlägget om att äta ute alltså på restaurang. Världshaven är troligen jordens värst hotade platser utifrån artdiversitet, som ett resultat av storskaligt och ohållbart rovdriftsfiske främst under de senaste 40-50 åren. Haven är även den biotop på jorden där de direkta effekter av vår klimatpåverkan blir mest påtaglig. Inom några decennier är troligen de stora korallreven utdöda p g a den globala uppvärmningen av haven varpå merparten av mångfalden i haven inklusive de fisk och skaldjur med dem. Tragiskt men vi kommer i ökande grad att få förlita oss på odlad fisk och skaldjur.

Samtidigt som världens (främst Kina, som ökat snabbast) aprit för fisk och skaldjur stadigt ökar förflyttar vi fokus från vildfångad till odlad fisk (se bild nedan). Men som i exemplet odlad lax bygger det på ohållbar principer.

Vi borde istället äta fisk i mindre storlekar, från längre ner i värdekedjan, såsom t ex ansjovis. Samma ansjovisar mals idag ner till fiskmjöl som matas till odlad lax trots att de är perfekt människoföda. Jag vill rekommendera detta TED-talk form av överfiske och vad vi borde äta istället ifrån havet, från en före detta fiskare som beskriver vad som hänt och händer i haven.

Källa FAO/Wikicommon,s https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/0d/Global_fisheries_wild_versus_farmed.png

Källa FAO/Wikicommons https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/0d/Global_fisheries_wild_versus_farmed.png

Avslutande ord

  • Fråga efter svenskt kött
  • Fråga efter kött som fått gå fritt utomhus så stor del av året som möjligt*
  • Fråga efter kött från djur som simmat/betat/bökat/pickat under så naturliga former som möjligt*
  • Be gärna matbutik, restaurang, kök och krögare att namnge bonden/bönderna som producerat din mat
  • Betala mer för bättre kvalitet
  • Ät gärna mindre kött, mer varierat och vegetariskt och ställ lika hårda krav på vegetabilier som på kött

Avslutningsvis konstateras att det är jobbigt att vara en medveten konsument. Jag hoppas att du lärt dig något om köttindustrin av detta inlägg och jag hoppas jag att det hjälper dig att fatta mer upplysta och aktiva beslut nästa gång du ska äta. Du bestämmer och det du bestämmer gör stor skillnad eftersom vi alla påverkar varandra.

* Definitionen ”/../som möjligt” ska vägas mot och ta i beaktande fakta, bondens, djurskyddslagstiftning och annan relaterad lagstiftning, myndigheters, experters och andra auktoriteters vetskap om livsmedelssäkerhet, djurens bästa (kan och bör förstås diskuteras) och med ett hållbart jordbruks som praxis och ledord. För, som det sägs av ett par auktoriteter i detta debattinlägg: ”Djurvälfärden är inte en absolut sanning”.

Dela
Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Print this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *